Uppdatering om det felaktiga TV4-inslaget om Pizzabagaren

Nu har TV4-nyheterna nyanserat bilden något, genom att faktiskt ta med kommentarer från HRF-företrädare. Bilden som framställs är dock fortfarande fel i sak och i stort. Fortfarande hävdar TV4-nyheterna att pizzabagaren Hüseyin Kizilca tjänade 216 kronor för lite. I HRF:s avtal står det dock att finna att i lönegrupp 1 så är minimilönen 19.971 kr. Lönegrupp 1 är bland annat för de som lagar mat. De flesta kan nog gå med på att en pizzabagare lagar mat. Så skillnaden mellan den utbetalade och den kollektivavtalade lönen var alltså inte 216 kr utan 1.971 kr.

Minimilön för kvalificerat yrkesarbete (Lönegrupp 1) Denna lön ska betalas för arbete som kräver gymnasial utbildning eller jämförbar utbildning eller långvarig praktisk erfarenhet, till exempel kock, kallskänka och servitris. 

Riksavtalet SHR-HRF (1/5-11-31/5-12) Yrkesvana 6 år Månadslön: 20 835 kr, Timlön: 120.40 kr Ingen yrkesvana Månadslön: 19 451 kr, Timlön: 112.40 kr   

 Hängavtalet (1/5-11-31/5-12) Yrkesvana 6 år Månadslön: 21 356 kr, Timlön: 123.45 kr Ingen yrkesvana Månadslön: 19 971 kr, Timlön: 115.44 kr

När sedan lönen höjdes till 21.000 kronor så fanns det inte från HRF:s sida något att anmärka, utan man var då positiv i sitt utlåtande vilket man också framförde till Migrationsverket.

Det finns exempel på att Migrationsverket godkänt ansökningar som facket nekat och vice versa så att framställa det som att Migrationsverket i stort sett alltid går efter fackets utlåtande är även det ett felaktigt påstående. När facket, i det här fallet HRF kommit med sitt utlåtande så har man efter det inget inflytande över den fortsatta processen.

Vad man också måste komma ihåg är att det alltid är Migrationsverket som tar det slutgiltiga beslutet om en person tillåts stanna eller inte.

Relaterat:
Löntagarbloggen - Företagarna har fel uppgifter om pizzabagaren
Ordförandebloggen - Vi utvisar ingen!
TV4-nyheterna inslag 1 - Pizzabagare utvisas, tjänar för lite
Nerikes Allehanda - Orsak till utvisning: 216 kr för lite
Expressen - Pizzaröran i Lindesberg

Peter Andersson med rätt att tycka - Vad döljer sig i de hemliga strategiska planerna?
Martin Mobergs Betraktelser - TV4 nyheterna kollar tydligen inte att fakta verkligen är fakta
Leines blogg - Rött ljus för TV4 i faktakollen

Företagarna har fel uppgifter om den utvisningshotade pizzabagaren

TV4-nyheterna lyfter just nu en fråga om den utvisningshotade pizzabagaren Hüseyin Kizilca som påstås ha tjänat 216 kronor för lite och att det är därför som Hotell & Restaurangfacket inte ger rekommendation att han får stanna i Sverige. Uppgifterna har de enligt egen uppgift fått från arbetsgivarorganisationen Företagarna. Ursprungligen kommer nyheten från Nerikes Allehanda den 23:e april och redan då bemötte HRF dessa felaktiga uppgifter i pressmeddelandet "HRF hade inget att anmärka på när det gäller pizzabagaren i Vedevåg".

I december 2011 återkom arbetsgivaren med en ny ansökan där pizzabagaren erbjöds 21 000 kronor i månaden. Vid det ansökningstillfället hade HRF inget att erinra. Varför Migrationsverket inte har valt att väga in detta i sitt beslut vet vi inte. Detta framkommer inte i Nerikes Allehanda och tidningen har i våra kontakter med dem avböjt att ta in en rättelse. Vilket beslut Migrationsverket fattar efter att vi lämnat vårt yttrande vet inte vi. Som fackförbund har vi ingen fortsatt del i processen. Om verket fattat beslutet att avslå ansökan trots att vi uppgett att han erbjudits avtalsenliga villkor är det ytterst märkligt. Vi beklagar djupt att processen har drabbat en enskild person, som är extra utsatt som asylsökande. Vår förhoppning är att Migrationsverket omprövar sitt beslut.

Att Företagarna gärna gör det här till en "Go home-fråga" såsom skedde med Laval, det är inte förvånande. Men att det blir ett nyhetsinslag i TV4-nyheterna, som så ensidigt tar ställning i frågan. Det tyder på bristande faktakontroll.

Läs mer:
Uppdatering om det felaktiga TV4-inslaget om Pizzabagaren

Anders Borg gör inga satsningar på nya jobb eller på näringspolitik - Varför?

Söndagen bjöd som vanligt på Agenda. Där intervjuades Anders Borg inför måndagens vårbudget. Det blev för ovanlighetens skull en intressant intervju. Störst ära för det går till programledaren Camilla Kvartoft som inte behandlade finansministern som guds gåva till mänskligheten utan faktiskt ställde kritiska följdfrågor när Borg försökte sig på sin vanliga svada. Jag vet inte om jag såg rätt men nog såg han lite nervös ut redan inför intervjun. Döm själva. Här är en länk till hela programmet.

RUT stoppar inte utnyttjande av svart arbetskraft

Så sent som den 11 september skriver SvD näringsliv om att "RUT och ROT minskar svartjobben"

Införandet av rut- och rot-avdragen har minskat acceptansen bland allmänheten att anlita svart arbetskraft. Den slutsatsen drar Skatteverket sedan nio av tio tillfrågade i en undersökning svarat att de inte tycker att det är okej att folk köper städning utan att skatta för tjänsten.

Attityder och beteende det är det enda som denna argumentering alltså bygger på. Vilket för övrigt hela Alliansens morot/piska politik gör.

Metro rapporterar idag om en ny rapport från Institutet för framtidsstudier som säger precis tvärtom.

– Rut-avdraget har inte tagit bort vare sig efterfrågan eller utbud på svarta tjänster, och det var ju delvis det som var avsikten, säger Anna Gavanas, socialantropolog och docent samt en av författarna till rapporten.
[...]
Priserna på vita hushållstjänster har sjunkit med skatteavdraget, något som också har fått effekt på de svarta priserna.

Det betyder alltså att de två procent av sveriges befolkning som utnyttjar RUT-avdraget sänker priserna även på svart arbetskraft. Priser = Löner i dessa branscher.

Men priset på hushållstjänsterna behöver heller inte vara avgörande.
– Vi har sett att kunders beteenden på svarta och vita delar av marknaden inte alltid beror på vilken inkomst de har. Vissa har önskemål att arbetskraften ska gå med på vissa krav, säger Anna Gavanas.

Vad de kraven skulle kunna vara har Anna Gavanas skrivit om i en tidigare rapport.

Det finns en fortsatt stark efterfrågan bland städkunder efter svart arbetskraft och dessutom ofta krav på att sexuella tjänster ingår

Det här är inte det minsta förvånande. Det är helt logiskt och bara blinda eller de med blå glasögon kan bortse från att så skulle ske.

i Snabbanalys 1 ROT och RUT (sid 8) resonerar man från Arbetarrörelsens tankesmedja daterad mars 2010 resonerar man just i frågan "Blir svarta jobb vita?

Att subventionerna faktiskt också gjort svarta jobb vita brukar hävdas
i debatten, men i praktiken vet man väldigt litet om den saken. Det
finns, av naturliga skäl, inte så mycket säker statistik om den svarta
marknaden, vare sig sådan den såg ut i går eller sådan den ser ut i dag,
och det som sägs om omvandlingen från svart till vitt baseras främst
på antaganden.
Det man kan konstatera är att timkostnaden för städhjälp från de seriösa
företagen i branschen fortfarande ligger över timkostnaden på den
svarta marknaden, även när hänsyn tagits till skattereduktionen. Att
familjer, som redan tidigare anlitat hushållshjälp men gjort det svart,
plötsligt skulle betala mer netto för samma tjänst bara för glädjen att
få göra ett skatteavdrag känns inte helt övertygande.

Det är svårt att inte säga... vad var det vi sa.

Mer i ämnet
Rapporten från Institutet för framtidsstudier - "Bland rolexklockor och smutsiga trosor"
Svart blev inte vitt - Arbetarrörelsens tankesmedja
Almega - Fler vill ha vita RUT-tjänster
Lite mer från Almega om RUT

Lärarna har sämre arbetsmiljö än nånsin

I dagarna har Lärarnas Riksförbund publicerat en stor arbetsmiljöundersökning den visar på att det är en alarmerande situation för lärarna och i förlängningen eleverna.

Lärarnas riksförbund:

Undersökningen om arbetsmiljön bland ca 900 lärare visar bland annat:

· Drygt var tredje lärare – 36 procent – uppger att deras arbetssituation har försämrats det senaste året.
· 90 procent uppger att de administrativa uppgifterna har ökat de senast fem åren - utan att andra arbetsuppgifter försvinner.
· Varannan lärare i undersökningen får inte den ro och avskildhet som de behöver för att förbereda lektioner och ta del av, bedöma och ge respons på elevuppgifter.
· 60 procent av lärarna uppger att de har sömnsvårigheter på grund av sin arbetssituation.
· 16 procent av lärarna har upplevt hot, och sju procent har utsatts för våld – vilket är en kraftig ökning jämfört med vår tidigare undersökning.


De flesta lärare trivs med sitt egentliga undervisningsuppdrag.
[...]
Men nu måste arbetsgivarna komma till rätta med dessa omfattande arbetsmiljöproblem. Lärarna måste få vara lärare, inte administratörer, säger Metta Fjelkner.

Läs mer på LR:s blogg i inlägget Lärarnas situation har blivit ohållbar och mer om undersökningen i Svenska Dagbladet och Fria Tidningen

Här är arbetsmiljöundersökningen

"We are the 99%" ett uttryck vi kan använda i Sverige med.

Bilden har jag lånat från 99% hemsida jag tycker den säger det mesta.

Det går en våg av missnöje över hela världen, ett missnöje över att så få ska äga så mycket, medan andra inte har något alls. Kapitalismen hotar att sänka hela världen, och detta börjar nu människor tröttna på. Jorden har så mycket tillgångar att ingen ska behöva gå hungrig, ingen ska behöva sova under bar himmel, ändå är det ett faktum.

Den 14 oktober läste jag en artikel i LO-tidningen om undersköterskan Helena Ryding, som jagat heltidsjobb i flera år, men inte lyckats. Nu har hon tvingats säga upp sin fasta 75 % tjänst, för att i stället jobba inom ett privat bemanningsföretag, efter 26 år i kommunen. Hon har blivit lovad mellan 90 % och heltid, med samma lön hon hade i kommunen. Det är en mycket otrygg anställning eftersom man som personlig assistent är anställd ”så länge uppdraget varar”. Det vill säga, om brukaren dör, flyttar eller helt enkelt vill ha en annan assistent, då är man körd.

Det går inte att som ensamstående leva på en 75 % lön och har man dessutom barn att försörja, blir det ännu svårare. Det är en skam för Sverige att det ska behöva gå så långt. Det talas om att vi ska hålla nere lönekraven i avtalsrörelsen men eftersom så få har heltid, så måste lönerna upp, och det med flera tusen kronor.

Jag är själv en av alla med otrygg anställning. Jag har inte ens någon procentsats garanterad, utan är timanställd i min kommun och av landstinget i Fredrikstad (Norge). I morse satt jag och sökte jobb, som jag brukar göra ett par gånger i veckan. Jag känner mig så frustrerad över att aldrig veta när jag ska jobba (inte ens i vilket land) jag känner mig frustrerad över att aldrig veta vad jag får i lön, från månad till månad. Jag söker jobb på ren rutin nu det är inte ens svårt att formulera personliga brev. Så här har jag haft det i nästan hela mitt 49 åriga liv. Jag har haft tillsvidaretjänster totalt 10 år, resten har vart diverse vikariat och timanställning.

Kanske har jag haft otur men inget jag själv kunnat påverka på något sätt. Jag tog t.o.m.hela min familj och flyttade till en annan stad 1985 för att öka chanserna till jobb.

Nu är jag åldersdiskriminerad som så många andra 50+ ja, det börjar redan vid 40+. Man känner sig kastad på soptippen och det är en mycket jobbig känsla. Att inte tappa tron, att hålla sig över ytan känns ibland väldigt svårt. En glad positiv människa som sakta bryts ner på grund av att arbetsmarknaden ser ut som den gör. Jag har vart i Fas3 ett kort tag, jag hann inte bli placerad tack och lov. Jag hade jobbat så pass mycket så jag uppfyllde ett nytt a-kassavillkor, vilket är sjukt bara det, att glädjas för man äntligen har rätt att stämpla. Det är inte mitt mål i livet! Mitt mål är att bli anställd och få samma villkor som alla andra som har en tillsvidareanställning.

Man kan inte hålla på att flytta runt dit jobben finns, eftersom det ofta rör sig om 6 månaders provanställning. Det finns inga garantier att man får jobb efter det, eller ens att arbetsplatsen finns kvar. Jag har som jag skrev 2 jobb ibland 3 jobb på timmar. Vissa veckor kan jag bli erbjuden så många timmar att tiden inte räcker till. Jag kan redan vara bokad på ett ställe och får neka på ett annat. Andra veckor har jag inget jobb alls. I min ålder är det mycket tungt att ha det så. Jag mår dåligt när jag måste neka jobb och känner: tänk om de inte ringer mer? Jag åker till Norge och är borta ibland upp till 5 dygn hemifrån, då sitter jag i ett rum när jag slutat för dagen, eller går en promenad. Det är väldigt spartanskt ungefär som studentrum. Jag får offra umgänge med man, barn och barnbarn. På min fritid när jag skulle kunna ta hand om mitt hem, då är jag långt borta. Frågan är hur länge jag orkar?

Jag är livrädd att bli sjuk för då vet jag vad som gäller, att få en kronisk sjukdom vore katastrof. Den psykiska pressen gör att när man väl är ledig, så orkar man knappt umgås med folk. Jag är trött, så trött! Jag som alltid vart glad och stark känner att jag sakta men säkert håller på att fråntas min självkänsla, mitt glada sätt och min positiva inställning till livet.

Det skrämmer mig, för det är inte jag! Jag är bara 1 av 99%.

Kolla gärna in : Bilbo Göransson Occypy Stockholm om 99%
Svensk hemsida

Den förborgerligade medievärlden vägrar analysera statsbudgeten på riktigt

GÄSTKRÖNIKÖR: JOSEFIN BRINK

Den borgerliga dominansen i samhällsdebatten blir som mest påtaglig när oppositionspartierna lägger sina skuggbudgetar i Riksdagen. Läser man de stora tidningarnas recensioner och lyssnar på teve- och radionyheternas politiska kommentatorer så får man lätt intrycket av att det enda en statsbudget innehåller är skatter.

Temat för i stort sett samtliga kommentarer om oppositionspartiernas skuggbudgetar har varit vilka förändringar partierna gör på skatteområdet. Och eftersom regeringen bränt av drygt 100 miljarder kronor på skattesänkningar, innehåller samtliga oppositionspartiers budgetförslag skattehöjningar i större eller mindre grad. Annars vore det i princip omöjligt att föreslå några förbättringar av allt det som försämrats för att finansiera skattesänkningarna i fråga. Som a-kassan, sjukförsäkringen, vården och tågtrafiken. Eller för den delen göra något åt det gigantiska samhällsproblem som arbetslösheten innebär.

Men i den förborgerligade medievärlden finns inte utrymme för att analysera en statsbudget som helhet. Vilka konsekvenser det får för samhällsekonomin, arbetslösheten, välfärden och klimatet om man väljer att minska höginkomsttagares privatkonsumtion och företagens vinster för att istället använda pengarna till investeringar och anständiga trygghetssystem orkar de liksom inte ens försöka sätta sig in i.

Istället rör sig kommentatorernas blickar ängsligt mellan Anders Borgs till sanningar förklädda borgerliga floskler och den egna plånboken. ”Ojoj, höjda skatter för höginkomsttagare – det är ju jag! Dåligt! Ojoj, höjd skatt på jättedyra villor – shit, mitt hus i skärgården! Dåligt! Ajaj, inget mer RUT-avdrag – då får jag ju städa själv. Dåligt! Och förresten säger ju Anders att vi typ gör en insats för jobben om vi tar emot alla de här skattesänkningarna, så det måste ju vara rätt.”

Och när allt detta ojande är över finns inget som helst utrymme kvar för det skattehöjningarna i fråga används till. Som att investera i sådant som faktiskt ger både jobb och ökat välstånd för oss som bor här; bygga bostäder, minska energiförbrukningen, bygga ut tågtrafiken, förbättra skolan och barnomsorgen och ge sjuka och arbetslösa anständiga ersättningar. Trots att det finns extremt gott om belägg för att just den sortens satsningar är betydligt mer effektiva för att skapa arbetstillfällen och stärka samhällsekonomin än att sänka skatter och subventionera högavlönade privatpersoners köp av städtjänster och krogbesök.

Det är den välbeställda medelklassens världsbild som styr hela den politiska debatten. Och den har fått det bekvämt och skönt med alla skattelättnader och härligt billiga servicemänniskor som kan sköta allt det trista vardagsjobbet som tar tid från kvalitetstiden med barnen.

Att hundratusentals människor går arbetslösa ger uppenbarligen de fan i. Att lönerna och arbetsvillkoren i de skattesubventionerade servicejobben är skitdåliga likaså. Och förresten gör de själva minsann en insats för klimatet genom att välja en miljöbil – som också är skattesubventionerad – så varför ska de avstå från några kronor för att bygga ut kollektivtrafiken till några ensamstående morsor som inte har råd att skaffa bil?

Enligt denna logik blir miljöpartiets budgetalternativ det minst dåliga, sossarnas det näst minst dåliga och vänsterpartiets helt åt skogen. End of discussion.

I verkligheten är det så att alla med en inkomst under 28 000 kronor i månaden får en mycket bättre privatekonomi med Vänsterpartiets politik. Det är i stort sett hela LO-kollektivet och en hyfsad andel av tjänstemännen. Dessutom innebär vårt budgetförslag, med en högst försiktig beräkning, att 125 000 fler människor kan gå från arbetslöshet till ett jobb eller en utbildning. Att tusentals utförsäkrade återfår sin rätt till sjukpenning. Att ensamstående föräldrar får bättre ekonomi. För att bara nämna några saker. För statsbudgeten innehåller inte bara skatter. Den innehåller en massa andra saker som påverkar såväl människors privatekonomi som arbetslösheten, klimatet, välfärden och hela samhällets långsiktiga välstånd.

Man kan tycka dessa prioriteringar är bra eller dåliga. Men det är faktiskt en skandal att de privilegierades perspektiv dödar varje möjlighet att ens föra en seriös debatt om hur samhällets resurser bäst kan användas.

Josefin Brink, riksdagsledamot för vänsterpartiet

Vi kallar oss – Kampanjen som kom av sig - Bokslut

Den 1 september var det tänkt att Bemanningsbranschens kampanj skulle ta sin början. Vi skrev då ett inlägg för att sätta en motbild. Det visade sig dock att kampanjen fick fördröjning några veckor. Deras idé var en röstningstävling om vad man skulle kalla de som hyrs ut av bemanningsföretag. Inget annat. Små filmklipp med bland annat Mark Levengood fanns på sajten.

När den väl satte igång började motstormen. En rad förslag som slav, daglönare och mods kom in. Mods ledde stort tills dessa ”olämpliga” förslag helt sonika togs bort. Då gick bemannolog upp i ledningen. Här börjar fiaskot anas. Det visade sig nämligen att Bemannolog var föreslaget av David Wästberg. Han är presschef på Almega Samtidigt överöstes den kompletterande facebookgruppen med kritiska kommentarer om bemanningsbranschens arbetsvillkor. Snabbt startades också en ocensurerad Vi kallar Oss-sajt med kompletterande facebookgrupp. De mycket få positiva kommentarerna kunde alla hänföras till personer i chefsposition inom bemanningsbranschen. Facebook-gruppen lades ner. Förklaringen från Henrik Bäckström, VD för Almega Bemanningsföretagen, var att det hade förekommit kränkande uttalanden mot personer. Efter en liten period startade facebookgruppen upp igen. Men samma storm av kritik kom tillbaka. En sån kommentarstråd speglade vi i ett uppföljande inlägg. Några kränkande kommentarer fanns inte, däremot en sansad men mördande kritik av arbetsvillkoren för uthyrda.

Här börjar saker på riktigt flippa ur för kampanjen. Veckans vinnare utses och avslöjas återigen för att komma ifrån en arbetsgivarrepresentant i bemanningsbranschen. Nu börjar också Mediacirkusen ta fart. I heelt fel håll gentemot vad bemanningsbranschen hade tänkt sig.

Men bottennappet är ännu inte gjort. Det kommer i radions Ring P1 när en viss Anki Elken ringer in och framför åsikter att hon visst tycker att det är bra att arbeta som uthyrd.

Hon säger bland annat att hon känner sig trygg, jobbar med långa kontrakt, kan gå till banken. Hon framställer sig alltså som uthyrd. Klavertrampet? Hon är inte uthyrd.

Hon är Key Account Manager på Proffice. En så kallad KAM har hand om ett företags allra viktigaste kunder. Bland hennes arbetsuppgifter märks bland annat lobbyverksamhet under Almedalsveckan.

Nu bestämmer man för att avsluta kampanjen i förtid men en segrare i namntävlingen måste ju av heder utses först… och här kommer spiken i kistan, grädden på moset, pricken över i-et.

Den som utses som vinnare av resan till Island, Simon Kjellberg, visar sig vara webbtekniker på den politiska megabloggen Alliansfritt Sverige som har skrivit ett antal satiriska inlägg om kampanjen. Eftersom det hos de aktiva där finns en viss mediakunskap så är ett regelrätt pressmeddelande förberett och nyheten sprids återigen som en löpeld.

Epilog: Debatten om arbetsvillkoren har tagit fart ordentligt. Den ocensurerade Vi kallar oss-sajten lever i högsta grad (Slav leder skyhögt med 423 röster) och som om inte det var nog så kommer Arbetsmiljöverket i dagarna påbörja en ordentlig granskning av 1400 bemanningsföretag på grund av att arbetsplatsolyckorna i den branschen är ymnigt förekommande.

Såsom Anna Ardin säger. Ett episkt misslyckande.

Ett utsnitt av de som Bloggat i ämnet

Anna Ardin om ett episkt misslyckande som har fått ett ansikte, Peter Johansson om bemanningsföretagen blåsta igen, Anders Lindberg om mötet med den lycklige vinnaren i Bemanningsföretagens tävling. Martin Moberg om en blåsning av sällan skådat slag.

Alliansfritt Sverige, Knuff/Bemanningsbranschen, Löntagarbloggen 1, Löntagarbloggen 2

Media – samma här, ej full täckning

Aftonbladet, Arbetaren, Arbetaren 2, Arbetaren 3, Arbetaren 4, DN, SVD

Göteborgsposten - ”Ordstrid kring bemanningsföretag”

ST-Press - ”Vrede över namntävling om inhyrda”

Dagens Arbete - ”Nätstriden om inhyrning fortsätter”

Resumé - "Vi kallar oss"-kampanj sågas på Facebook, Resumé 2

SVT - Censur skapade protestkampanj

Fas3 en lönsam affär för alla, utom de som befinner sig i Fas3.

Vart är arbetsmarknadspolitiken på väg? Eller ska man säga ickepolitiken? Arbetsförmedlingen kom i förra veckan ut med de senaste siffrorna inom JUG (jobb och utvecklingsgarantin) det var ingen rolig läsning. På ett år har arbetslösa i Fas3 ökat med 27,4% ingen vidare snygg siffra att visa upp.

Arbetsgivarna står nu i kö hos Arbetsförmedlingen för att få Fas3:are, det har till och med gått så långt så att de vill matcha arbetslösas CV och kalla dem till intervju. Detta trots att det var sagt från början, att arbetslösa i Fas3 inte skulle utföra jobb som andra skulle ha gjort med avtalsenligt lön.

De största aktörerna på fas3 ”marknaden” är:

Ja, om du vill veta och även läsa om Myrornas samarbete med Lindex kan du läsa hela inlägget på Du & Jobbet där vi gästbloggar hela veckan.

Vi kallar Er

Bemanningsbranschen har ett tag nu bedrivit en kampanj som heter "Vi kallar oss" där bemanningsanställda uppmanas komma på ett bra namn.

Vad Almega inte verkar ha räknat med är det massiva motstånd mot de ständigt uppkomna avarterna av den här otrygga anställningsformen som väldigt många har.
Sajten har redan censurerat bort förslag som daglönare, slav och mods. Som ett led i kampanjen har man också startat en motsvarande facebook-grupp. Almega har för andra gången fått plocka ned sin facebookgrupp då den totalt domineras av kritiska kommentarer mot kampanjen och anställningsformen. Nedan finns en kommentarstråd sparad från då man gjorde ett nytt försök att starta upp gruppen.
Nästan omgående startades också en alternativ "Vi kallar oss" grupp där kritiken fortsätter vädras ocensurerat.

Men hur går det egentligen med namn-tävlingen?
Jo, den lever sitt eget lilla liv.
Leder (nu när obekväma namnförslag är borttagna) gör bemannolog. Mods tog snabbt över ledningen innan det plockades bort. Slav var också populärt.

Bemannolog är föreslaget av David Wästberg. Han är presschef på Almega.

Veckans pris för bästa namn (Resursare) fick Christian Kielberg. Men vem är det? En snabb sökning får fram att han är VD- och marknadsassistent på TNG som är ett bemanningsföretag.

Så kommentaren från den nu återigen borttagna Facebookgruppen är verkligen klockren i sammanhanget.

"Alltså, i ärlighetens namn är det inte VI som kallar oss, utan NI som vill kalla oss. VI vill ha rättvisa villkor, schyssta löner, arbetsgivare som bryr sig, schemalagd arbetstid och lite annat smått och gott som en gång i tiden var självklart på arbetsmarknaden. Får VI det kan NI kalla oss vad som helst. Medborgare kanske? (och om det känns för högtravande, kör i vind för medarbetare.)"

Ett annat förslag på namn Almega Bemanningsföretagen kan ha är "Vi kallar Er"

Relaterat:
Alliansfritt Sverige - Almegas PR-katastrof

Media:

• Göteborgsposten - ”Ordstrid kring bemanningsföretag”
• ST-Press - ”Vrede över namntävling om inhyrda”
• Dagens Arbete - ”Nätstriden om inhyrning fortsätter”
• Resumé - "Vi kallar oss"-kampanj sågas på Facebook
• SVT - Censur skapade protestkampanj

Här är kommentarstråden:
(Klicka på bilderna för att se bättre)

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden – Sverige sämst i världen

Det finns sedan, 1 januari, 2009 en lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Denna lag innebär att ingen ska diskrimineras för sin ålder när man söker ett arbete. Ändå görs detta gång på gång. Bara i (S) rapport om Fas3 från arbetsförmedlingen som vi skrev om tidigare i år, går det att se att detta är tydligt.

Företaget Metso var senaste företaget att stämmas för åldersdiskriminering skriver VA nyheter . En 54-årig man anses för gammal för en anställning. Mannen har tidigare vart visstidsanställd i företaget och åberopade företrädesrätten till återanställning hos bolaget om det blev aktuellt.

När Metso nu började återanställa gamla kollegor till honom kontaktade 54-åringen företaget, men fick då till svar att han inte kunde få jobb igen eftersom han var för gammal. Han vände sig då till DO, som nu driver ärendet i Arbetsdomstolen med ett krav på 150 000 kronor i ersättning för mannen.

Marie Nordström är processförare i rättsfallet på DO. Hon hävdar att arbetsgivare måste börja ta åldersdiskriminering på arbetsmarknaden på allvar:
”Det måste finnas plats för äldre på arbetsmarknaden. Det är både en individuell rättighet och en viktig samhällsfråga” säger hon.

Detta är bara ett av alla fall DO fått ta emot.

SAS dömdes i maj 2011 för att de sade upp 25 anställda som var över 60 år. Det var DN som hade en artikel om det och skrev att:

SAS sade upp 25 kabinanställda på grund av arbetsbrist och bestämde att man skulle säga upp de personer som ansågs ”pensionsberättigade” eftersom de ändå hade inkomsten tryggad. Enligt gällande kollektivavtal handlade det om personer som fyllt 60 år. De skulle heller inte ha företrädesrätt till återanställning.

SAS tvingades betala ut 125 000 kr var till de 25 uppsagda.

Konsultakademin skriver i en artikel att:

"De över 55 göre sig icke besvär" verkar vara den allmänna hållningen bland arbetsgivarna. I en undersökning som genomfördes av Manpower 2007 kom det fram att Sverige är sämst i världen på att rekrytera eller behålla äldre.

Svenska Dagbladet hade en artikel i maj i år om hur

40-plussare måste smygas in på arbetsplatserna.

AD (arbetsdomstolen) tog 2009 upp ett fall med en kvinna på 62 år som anmälde en arbetsgivare (Arbetsförmedlingen) för att hon inte blev kallad till intervju, trots att hon var väl meriterad, kvinnan vann och staten blev skyldiga att betala henne ersättning på 75 000 kr.

I december 2009 knappt 1 år efter att lagen kom, hade DO, fått 160 anmälningar, som har lett till en förlikning och ytterligare en stämning. Inget fall hade ännu gått till domstol. Skrev Veteranen då.

Det är inte bara 40+ som diskrimineras utan även mycket unga personer. Att unga som inte har någon arbetslivserfarenhet hamnar i ungdomsåtgärder via Arbetsförmedlingen, gör det inte lättare för dem att få arbete. Att 40+ hamnar i Fas3 med all kunskap och arbetslivserfarenhet är bara ett slöseri med mänskliga resurser.

Arbetsrätten är hotad för en stor del av Svenska folket! Alla som känner sig diskriminerade uppmanar jag att anmäla till DO.


Arbetsrätt ,den del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vid tvister om arbetsrättens tillämpning drivs frågorna i Sverige till arbetsdomstolen, som är en partsdomstol, till skillnad från civilrätten som hanteras av tingsrätten.

LO har nu prissatt avtalskraven

LOs styrelse har i dag fattat beslut om de gemensamma kraven på löneökningar i avtalsrörelsen 2012. Kraven innebär löneökningar med 3,5 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst, dock minst 860 kronor per månad och heltidsanställd.

Utöver lönekravet ovan ska en jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla avtalsområden med en genomsnittsförtjänst lägre än 22.400 kronor. Genom den konstruktionen träffar jämställdhetspotten LO-förbundens kvinnodominerade avtalsområden.

Avtalens lägstalöner höjs med minst 860 kronor.

Två ledamöter har reserverat sig mot styrelsens beslut.

Samtidigt flaggar Facken inom Industrin sina lönekrav. Unionen Opinion meddelar:

Det vi nu har föreslagit är ett-åriga avtal från och med första februari 2012 med löneökningar på 3,7 procent. Förutom det så kräver vi också utveckling av föräldralönen, kompetensutveckling i form av kompetenskonton eller kompetensförsäkringar samt bättre rehabilitering.

Nu kommer den gemensamma avtalsplattformen att godkännas av respektive förbund inom FI senast den 15 september.

Rekommenderad läsning
Mellan anpassning & motstånd - insiktsfullt "om fackens avtalskrav"

Läs mer:
LO skriver om avtalsrörelsen i SvD
DN om LO:s krav

Bloggat om avtalsrörelsen:
Görans tankar och bagateller
Martin Mobergs blogg
Webbredaktör
Vi kräver bara rättvisa

Vi kallar oss - daglönare, "arbetsvilliga", andra klassens medborgare...

Idag släpper Almega en ny sajt om bemanningsbranschen. Benämnd "Vi kallar oss"
Det gör man för att man tycker att media och arbetstagarparten är orättvisa och taskiga mot bemanningsbranschens företrädare.

En av de främsta företrädarna för bemanningsbranschen är Henrik Bäckström som är VD för branschen. I rakt nedstigande led från Jonas Milton på Almega tjänsteföretagen och ett steg däröver sitter Urban Bäckström på Svenskt Näringsliv. Vad Almega och Svenskt Näringsliv vill det vet vi ju.
Men vad vill Henrik Bäckström? Huvuddokumentet än så länge finns här.

Eftersom högerns ekokammare antagligen kommer ta till sig det här okritiskt med hull och hår så ska vi spegla en motbild. En motbild från lite olika källor.


Arbetaren gör en historisk utblick om bemanningsbranschen i sin artikel "Inhyrningens ideologi"

Den arbetare som levde med ett bräckligt, tillfälligt kontrakt kunde aldrig organisera sig fackligt och ta strid för bättre arbetsförhållanden. Den socialdemokratiska regeringen under Per-Albin Hansson beslutade att all förmedling av arbete skulle styras av staten genom ett arbetsförmedlingsmonopol.
[...]
Men de borgerliga partierna har länge betraktat visstidsanställningar och bemanningsföretag som två sidor av samma mynt, en väg till en mer flexibel arbetsmarknad där arbetsköpare ska ha större frihet att göra sig av med personal.
[...]
Förr talades det om att inhyrd personal bara skulle tas in vid arbetstoppar. Nu har vi gått förbi det stadiet och man pratar i stället om andelen inhyrda. Ett företag som har en personalstyrka på 300 kan ha 100 personer inhyrda året runt. Man pratar inte ens om arbetstoppar längre. Här står nu bemanningsfrågan i Sverige 2010.

En annan röst om detta går att läsa i Personalarbetaren där Therese Enström, rekryterare och karriärcoach på rekryteringsföretaget Minded uttalar sig.

Therese Enström berättar om exempel där bemanningsföretag låtit sina
medarbetare resa två eller tre timmar enkel väg
till ett jobb bara dagar innan deras provanställning ska övergå till en tillsvidareanställning.
- Om medarbetaren vägrar att åka så långt för att
jobba en dag tar bemanningsföretagen tillfället
i akt och avskedar henne eller honom. Ett annat
fenomen som blivit vanligare på senare år är att
personen inte heller får bra referenser efteråt
från bemanningsföretagen.

Så vad är poängen med att hålla inhyrda då, det är ju faktiskt oftast mycket dyrare timkostnad.

Nja, var inte så säker på det. Tänk på att den där auktorisationen verkar inte vara så mycket att hänga i julgranen. Ingen av de bemanningsföretag som på olika sätt missbrukats eller missbrukat sin ställning, har tagits i örat av Almega. Utan undantag.

Det är genomgående fel lön när vi börjar granska olika bemanningar. Vi hittar fel hos stora som små bemanningsföretag. Alla företag vi granskar är auktoriserade.
- Det är inte alls ovanligt att inhyrd person får 20-30 kronor lägre lön i timmen än vad de ska ha.
- När kundföretagen tvingas betala rätt lön minskar inhyrningen, konstaterar Carina Cajander som inte vill uppge på vilka bemanningsföretag eller kundföretag man upptäckt felaktigheterna.

Arbetets marknad.se förklarar vidare om nyckelbegreppet, precisionsbemanning.

Företaget ska vid varje tidpunkt köpa precis den mängd arbetade timmar som verksamheten kräver.
[...]
Men till skillnad från de flesta andra strategier innebär inte precisionsbemanning någon verklig ökning av effektiviteten i verksamheten i en vidare mening. Strategin innebär att kostnader för företaget flyttas ner till de anställda i form av lägre inkomster och ökad otrygghet.
[...]
Men arbetsgivarnas motstånd kommer vara starkt. De ser en starkare reglering av anställningsvillkoren som ett ingrepp i arbetsledningsrätten.

Exakt det argumentet har vi kunnat se i dagarna när arbetsgivarorganisationerna reagerade (med ryggmärgsreflexen) på LO:s huvudkrav för avtalsrörelsen 2012.

Lite andra nedslag i debatten:

Ett grundproblem är att de krav som branschorganisationen Bemanningsföretagen, som är en del av Almega, ställer på sina auktoriserade medlemsföretag inte är tillräckligt specifika och strikta.

DOCK KAN ÖKNINGEN OCKSÅ ses som en större strukturell förändring: allt fler bolag inom olika branscher väljer nu att ta in personal via bemanningsföretag i stället för att anställa.

– I bemanningsavtalet står svart på vitt att man inte får hyra ut personal till företag som omfattas av en konflikt. Det är anmärkningsvärt att bland annat Manpower ändå gjort det.

Manpower vill ha möjlighet att sprida uppgifter om jobbsökande, där bland annat medlemskap i facket finns med, till sina kunder och en lång rad andra, bland annat rättsväsendet och Manpowers globala organisation.

Genom att lägga ut falska annonser om jobb har företaget kommit i kontakt med arbetslösa och bland annat värvat dem till jobbcoachning, något som ger StudentConsulting inkomster från Arbetsförmedlingen.

Bra exempel på några företag som missbrukat bemanning

Och ett till – Hallberg Rassy, ett lyxbåtföretag som slängde ut de oönskade. Bl a fackliga.

Slutligen våra tidigare inlägg om inhyrning och bemanningsbranschen

Bild: Copyright Robert Nyberg

Huvudmotståndare till facket blir Centerns nya partiledare.

Centerns valberedning har nu enligt SR Ekot kommit fram till ett förslag.

Klockan 10.30 i dag håller Centerpartiets valberedning presskonferens. Där offentliggörs valberedningens förslag till ny partiordförande.

Centerns Ungdomsförbund och Centerns studenter står bakom det valet.

Hon kommer klara av att lyfta avgörande frågor för Sveriges framtid där Centerpartiet har svaren. Det handlar om att omdana den idag mycket exkluderande arbetsmarknaden

Det är inte helt förvånande. CUF och Annie Lööf har liknande syn på det där med fackets roll på arbetsmarknaden. Den kan kort sammanfattas, och har även gjorts, som Fuck facket forever

En annan ledtråd är att Annie Lööfs stora förebild som politisk ledare är den notoriske Fack- och välfärdssamhälle-hataren Margaret Thatcher. Hennes kända citat "There is no society" ekar fortfarande i Storbritannien och har nu fått en god efterföljare i David Cameron.

Annie Lööfs högerprofil redovisas här

Tidigare media:
Ab, SvD, DN, Exp

Lööfs programförklaringar i Svd, DN

Andra bloggar
LO-bloggen - Hur blir Annie Lööf som Centerns partiledare ur fackliga ögon?
Peter Högberg - vågar valberedningen föreslå Annie Lööf?
Martin Moberg - Hatt läggs på hyllan till förmån för Lööf
Lars bäck - Fortsatt Centermarsch högerut med Lööf

REKOMMENDERAD LÄSNING
Alliansens satsning på tågen - hur stor var den egentligen?

Alliansfritt Sverige avslöjar och Martin Moberg resonerar

Lögn, förbannad lögn och arbetslöshetsstatistik

Jag är inte något statistiskt geni, så det är tur att det finns andra som kan det bättre. I min bevakning av medierna så kommer det varje vecka med en notis om arbetsförmedlingens veckostatistik. Den här veckan kan man se att arbetslösheten är nere i 6.9 % och det ser bättre ut för varje vecka. Vackert så?

Ja, men det är här expertisen kommer in och korrigerar verkligheten till en som känns mer trovärdig.

Jag tar Alliansfritt Sverige till hjälp för att förklara vad som är fel med arbetsförmedlingens politiserade(?) statistik.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö twittrade om de nya arbetslöshetssiffrorna:
och AKU/SCB nu in. Rensad arbetslöshet är 368 100 eller 7,4%. Och ja det är högre mätt på EXAKT samma sätt som HT 2006. #100miljardersenare

Arbetslösheten är högre än när regeringen tog över. Mätt på samma sätt. Inget trixande med absoluta tal. Reinfeldt har en förkärlek för att mäta arbetslöshet i absoluta tal och säga att 100 000 fler är i arbete. Det är kanske sant men det är också helt irrelevant. Med den logiken har Kina en sysselsättning som är 150 gånger högre än Sverige.

Jag har en gammmal bok hemma med titeln "lögn, förbannad lögn och statistik" som påminner om att statistik ska man alltid vara källkritisk till och inte svälja med hull och hår. Speciellt när den används som politiskt slagträ. I den boken finns det också allsköns metoder som gör att statistik ser bättre (eller sämre ut) än den är med skeva diagram och dylikt. Men Alliansen har tagit detta till en ny nivå genom att helt sonika lagstifta om ändrade begrepp och mätmetoder. Som till exempel det här med att använda sig av absoluta tal.

Alliansfritt Sverige förklarar grejen med säsongsrensade siffror


Andra bloggar om statistiska tveksamheter
Tokmoderaten - En halverad riksdag

REKOMMENDERAD LÄSNING
Min politiska sida - Försök till tvångsprivatisering

Vår välfärd – snart ett minne blott?

Det är frågan alla löntagare borde ställa sig. Det är dags att ta ställning till om man vill ha den lilla välfärdskärna som Alliansen så varmt förespråkar eller om man vill ha en välfärd för alla i statlig regi, finansierad av skatteintäkter vi alla bidrar med. En välfärd lika för alla, som socialisterna förespråkar.

Alliansen hävdar att människor ska vara fria att själva välja och tror att allt går att lösa med skattesänkningar. Som det ser ut idag 2011 är inte människor fria att välja, en stor grupp är satta på ”undantag”. Alla som är sjuka, alla som är utförsäkrade, alla arbetslösa och många pensionärer. Även många som har tillfälliga anställningar på timmar eller korta vikariat eller studerar, kan inte heller anses fria att välja.

För att vara fri att välja så krävs en inkomst som tillåter det, detta har Alliansen glömt bort, eller väljer att blunda för. För alla de som inte kan köpa en egen sjukförsäkring eller betala höga A-kassa avgifter, finns inget val. Dessa människor ingår inte i demokratin i Sverige idag. Dessa människor växlar regelbundet, för nya som blir sjuka eller arbetslösa eller går i pension, tillkommer varje dag i vårt land. Det är inte en grupp som ständigt är den samma.

Det finns mycket statistik och siffror på just detta, men bakom varje siffra finns en människa. Det kan vara en granne, en arbetskamrat eller en anhörig. Ska vi då välja att blunda för dessa? En gång i tiden var ordet solidaritet stort i Sverige. Nu hör man sällan någon använda det ordet. För er som glömt:

Solidaritet (av latinets solidum, hela summan, kapitalet) innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa.

Just detta har Alliansen missat och det är det som är den stora skillnaden mellan Höger och Vänster.

Nu på söndag hålls en Välfärdsmanifestation på Sergelstorg i Stockholm för att värna om välfärden och om möjligt, ta den tillbaka till det den en gång var. Att höja standarden på vår välfärd, gör inte människor lata och arbetsovilliga, den gör inte heller människor friskare. Däremot gör den människor tryggare. Så alla som inte tagit ställning, det är hög tid att göra det nu.

Idag löntagare - i morgon kanske arbetslös eller sjuk…

Arbetarrörelsen säljer ut sin historia?

HISTORIELÖST:

Vi har litteratur om eller utgiven av svensk, utländsk och internationell arbetarrörelse - speglande den fackliga och politiska arbetarrörelsens historia, teori och organisationer.

Så beskriver Arbetarrörelsens Arkiv & Bibliotek (ARAB) en del av sin verksamhet.
När vi vet att det är vinnaren som skriver historien och att historien är viktig för framtiden, då väljer LO-ägda Folkets hus att införa marknadshyra för dessa lokaler. Samtidigt som ARAB inte fått höjda anslag av LO på de senaste tio åren. Konsekvensen är en flytt under tidspress.

LO-tidningen

Det lockar forskare och studenter från universitet i Sverige och andra länder, liksom fackligt och politiskt intresserade – totalt 3 000 besökare om året.

– För kontakten med dem har läget mitt i Stockholm, nära LO och de flesta LO-förbunden, varit viktigt, säger Hans Larsson, som är ansvarig för biblioteksverksamheten. Risken är uppenbar att vi för­lorar besökare och kunnig perso­nal om vi tvingas flytta ut från stan.

Ulf Jönson och Hans Larsson förstår de ekonomiska motiven, men sörjer att arkivet och biblioteket bara diskuteras som en kostnad.

– Vi vill vidga frågan, säger Hans Larsson. Vad säger de fackliga och politiska organisationer som lämnar sitt material till oss? Vad säger forskarna?

– Vi är en stolt organisation med ett viktigt uppdrag. Arbetarrörelsen har byggt upp arkivet och biblioteket därför att den insåg att om den inte har hand om sin historia, så gör ingen annan det heller.

Var det inte arbetarrörelsen som var kritisk till kapitalismen? Först sålde man ut sin media och nu marginaliserar man sin historia.

Sen kan man ju också fråga sig om det är rätt väg att gå när motparten, Svenskt Näringsliv med alla sina hangarounds satsar miljarder på opinionsbildning.

Rekommenderad läsning

Palme håller tal om Folkets hus historia

Olofpalme.org drivs förresten av ARAB