Splittring i Alliansen om A-kassan?

I Dagens Industri nu på morgonen meddelar Folkpartiet att de inte längre tycker att den differentierade avgiften i A-kassan är en bra idé.

"Vi måste väl erkänna att den reform vi var med och drev fram inte har givit de effekter som vi önskade", säger partiledare Jan Björklund till SR Ekot. Björklund säger också att han nu kan tänka sig helt enhetliga avgifter. Beskedet innebär att det nu finns olika åsikter inom regeringen — moderaterna har tidigare försvarat dagens system.

Betyder det här nu att det är en ändring i Alliansens hållning till a-kassan. Eller att det finns en splittring i densamma? Betyder det vidare, att det nu finns en majoritet för en återgång till enhetliga a-kasseavgifter över branscherna i riksdagen? Det ska bli spännande att se hur den här dagen slutar.

Ekot var först.


FAKTA: Differentierade avgifter i A-kassan infördes av den moderatledda alliansregeringen med syftet att varje bransch skulle ta riskerna och kostnaderna för sin egen arbetslöshet. Den önskade effekten var menad att fackförbunden skulle känna press att inte ställa så "höga" krav på löneökningar.

Den faktiska effekten blev istället att de som tjänar lite gick ur A-kassan för de inte hade råd. Över en halv miljon människor gick ur 2007. Sen kom krisen och alla de som gått ur och som nu drabbades av arbetslöshet stod utan skydd.

Det differentierade systemet är också ett brott mot principen att alla branscher och alla löntagare är beroende av varandra. Ett enkelt exempel. Finns det inte dagispersonal så kan inte ingenjören gå till jobbet utan att ordna barnpassning på något annat sätt.

Även LO-bloggen och DN skriver om detta

Reinfeldt använder a-kassan för att sänka lönerna

Sveriges radio rapporterar idag att (h)älften av LO-förbunden saknar en inkomstförsäkring för sina medlemmar trots att många inte skulle få 80 procent av lönen om de blir arbetslösa, eftersom lönen är högre än 18 700 kronor – taket för a-kassan. Det finns två skäl till detta. Det ena är att det är väldigt dyrt. Det andra skälet är en övertygelse att det inte är privata lösningar som ska lösa ett bredare samhällsproblem.

Ett förbund som saknar inkomstförsäkring är Byggnads där Johan Lindholm är andre ordförande.
– Nästan 90 procent av våra medlemmar ligger över taket och om ska man få en försäkring värd namnet måste man naturligtvis höja taket. Jag tycker att det är förjävligt att man tvingas till privata lösningar.

Det lönar sig för samhället att risken för arbetslösheten sprids. Det gjordes förut då alla branscher betalade samma a-kasseavgift. Att a-kassan av Reinfeldts regering fullständigt urholkats och använts som ett sätt att försöka sätta både munkavle och handklovar på facket samt göra det för dyrt för många att vara med i a-kassan är något som många har vetat väldigt länge, men så här tydligt har det aldrig sagts av Fredrik Reinfeldt.

– De får ju de förklara hur de har valt. Jag pekar bara på att möjligheten finns och att man kan göra det i kollektivavtal. Det är väl en poäng att där arbetslöshetsrisken är större måste man ta större hänsyn till risken och vara mer aktsam om att inte driva på så att arbetslösheten stiger på olika sätt, säger han.

Vad han säger är alltså att LO-facken inte ska tillåtas driva sina avtalskrav. Statsministern väljer sida och är indirekt men med en väldigt tydlig signal inne och försöker påverka relationerna mellan parterna och därmed lönebildningen. Något som statsministern kritiserat både Lööf och Björklund för när de ville sänka ingångslönerna med 25 %.

Sverige har idag en undermålig a-kassa

I dag publicerar den parlamentariska socialförsäkringsutredningen en rapport där man jämför våra trygghetssystem med andra länder. I den senaste rapporten 2005 så låg Sverige på en andra plats. Nu har man halkat långt ner och ligger nu under medelsnittet. Värst har A-kassan drabbats och så här kommenterar SACO-Ordföranden Göran Arrius:

"Uppgifter från socialförsäkringsutredningen idag visar att den svenska arbetslöshetsförsäkringen försämrats, och att den nu ligger under genomsnittet inom OECD-länderna. Det bekräftar att det är hög tid att höja taket i a-kassan."

Irene Wennemo är socialförsäkringsutredningens huvudsekreterare och säger till Sveriges radio ekot:

– Vi har ofta bilden av att den svenska modellen är oerhört stark och oerhört mycket generösare än andra länder. Det kan man ju se nu att så är det inte längre.

Vidare säger hon:

– Man kan säga att den mest dramatiska utvecklingen har varit under de senaste fem åren men det här är något som har pågått under ganska lång tid, sedan 90-talskrisen faktiskt. Vi måste nog börja inse att Sverige har ett ganska dåligt försäkringsskydd vid arbetslöshet

Högsta dagpenningen är för närvarande 680 kr/dag. För att få den högsta dagpenningen krävs att man har haft en månadslön på i genomsnitt minst 18 700 kronor då ersättningen ligger på 80 procent. Men utredningen visar att endast 12% får 80% av sin lön av de som gå på A-kassa idag.  Därför kräver nu Sacos ordförande Göran Arrius att A-kassan måste höjas.

Det ska påpekas att utredningen handlar om hela vårt trygghetssystem och vi har valt att belysa enbart A-kassan.

Det man ska notera är också att A-kassan samt de andra socialförsäkringarna går med miljarder i vinst!

"Om man blir arbetslös ska man veta att det finns ett skydd"

I förordet till Arbetslöshetsrapport 2011 publicerad av Akademikernas a-kassa har arbetsmarknadsminister Hillevi Engström skrivit ett förord.

För mig är det självklart att arbetslöshetsförsäkringen ska erbjuda ett
gott och tryggt skydd vid arbetslöshet. Om man blir arbetslös ska man
veta att det finns ett skydd som tryggar försörjningen och möjliggör en
omställning inför ett nytt arbete. 

För oss på löntagarbloggen skär sig detta uttalande lite när man ser hur statistiken sammanfaller så oerhört tydligt med den höjning och differentiering av avgiften som genomfördes just 2007 och som bidrog starkt till att ca en halv miljon gick ur a-kassan. Än värre när vi nu vet att massarbetslösheten har fastnat på hög nivå. Men det är klart. Det finns ju inte så stort behov av en a-kassa enligt Fredrik Reinfeldt.

För om man tittar på etniskt födda svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet. 

Tidigare Saabanställda drabbas nu av En av Europas sämsta A-kassa.

Utanför Saab i Trollhättan 2011

Idag debatterar Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström med Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Lars Johansson om omställningsförsäkringen (a-kassan). Enligt tidningen TTela så är Lars Johansson oroad över att före detta Saabanställda kommer få halverad inkomst.

” Johansson tar upp vikten av att värna om alla före detta Saab-anställda, vars kompetens är avgörande om en framtida industriell produktion i regionen ska klara en allt tuffare global konkurrens. Och vi är inte på rätt väg, menar riksdagsledamoten, då arbetslösa Saab-anställda hos IF Metall nu riskerar att bara få hälften av sin lön genom omställningsförsäkringen.”

Endast 4 % av alla som blir arbetslösa får 80% av sin tidigare lön, detta på grund av att taket på 18700kr har stått still under ett decennium. Lars Johansson har ställt en interpellation (Interpellationen är en fråga som kräver ett utförligare svar därför får statsrådet 4 veckor på sig att besvara frågan) till Hillevi Engström som lyder:

"Avser arbetsmarknadsministern att ompröva sin politik så att fler arbetstagare får 80 procent av sin tidigare lön via omställningsförsäkringen?"

När alltfler blir arbetslösa är det en självklarhet att man ska kunna klara sin ekonomi även under en tid av arbetslöshet. De låga ersättningarna har vi tagit upp flera gånger här på Löntagarbloggen i ett inlägg om jobb och utvecklingsgarantin skrev jag följande:

 ” Du blir arbetslös och får då ut max 11000kr i månaden med högsta A-kassa 680kr/dag * 21 dagar. (Man får inte ersättning lördag och söndag) Så från att ha jobb till att bli arbetslös så är det ekonomiska raset ca 9000 kr i månaden, försök att leva på det under en längre tidsperiod. Det här är ändå de som fortfarande har rätt till A-kassa.” 

 Det hög tid att ta strid och debattera för en höjd A-kassa. Debatten kan ses här med start 13.00

Varför anställa någon i fas1 och fas2 när du får betalt för en fas 3-anställd?

I jobb och utvecklingsgarantin finns 3 faser, det är sällan man hör något om Fas1 och Fas2. Därför kommer här en sammanställning av vad de olika faserna ska innehålla.

Fas1. 150 dagar Som ska innehålla följande aktiviteter: Kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser.

Min reflektion, ska det behöva ta 150 dagar att kartlägga vad en arbetslös gjort tidigare och att skriva CV?

Fas2. 300 dagar Som ska innehålla följande aktiviteter: Arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning

Min reflektion, ska det behöva ta 300 dagar att genomföra Fas2? Den största andelen arbetssökande i den här fasen har arbetat tidigare och är inte i behov av arbetspraktik eller arbetsträning. De som kommer ut i den här fasen via försäkringskassan har tidigare varit långtidssjuka och det är ingen bra lösning att blanda friska och sjuka (för de flesta av dem som blivit utförsäkrade från försäkringskassan är trots allt, fortfarande sjuka) De som inte är 100% arbetsföra ska givetvis ha annan stöd och hjälp.

Fas3. Som ska innehålla följande: Sysselsättning hos anordnare som kan pågå i 2 år med förlängning ytterligare 2 år.

I den 3:e fasen står det som information till arbetsgivare på Arbetsförmedlingens hemsida

” Som arbetsgivare betalar du inga löner, arbetsgivaravgifter eller försäkringar utan får 225 kronor per dag för att täcka handledarkostnader med mera. ”

Min reflektion, Är det då konstigt att fas2 ”hoppas över”? Givetvis väljer en arbetsgivare eller en ideell förening att ta in någon från Fas3, om avsikten är att inte anställa någon, men ändå ha tillgång till arbetskraft. Detta kan ju en högstadieelev räkna ut. Dessutom – 2 år med möjlighet till förlängning ytterligare 2 år, är det så vi ska behandla arbetslösa? LO tidningen skrev redan i september om detta problem. Östergötlands Idrottsförbund hade då haft ett arbetsmarknadsprojekt om Fas2.

” Om en idrottsförening kan få ett ekonomiskt bidrag för att ta emot en människa i fas 3, finns det inte så stor anledning att ta emot någon i fas 2, säger Christer Johansson, forskare vid Linköpings universitet och en av rapportförfattarna. ”

Det säger sig själv att om en anordnare får 5000 kr i månaden för att ta emot en arbetslös i stället för att ta in en praktikant, så är valet lätt.

” Det grundar sig på en enkel kalkyl. En deltagare i fas 3 innebär ett bidrag på 50 000 kronor om året i runda tal. Att anställa någon av fas 2-deltagarna i projektet skulle kosta runt 100 000 kronor. Då handlade det om subventionerade anställningar med lönebidrag eller i form av nystartsjobb.Skillnaden blir 150 000 kronor. Det är mycket pengar för en fattig idrottsförening. ”

Det är kanske dags att stoppa föreningar från att ta emot arbetslösa i Fas3 för att i stället uppmuntra dessa att ta emot sökande i Fas2. De former som ingår som nystartsjobb och särskilt anställningsstöd har en stor skillnad gentemot fas 3. De ger den arbetssökande avtalsenlig lön.

Verkställande Utskottet, LO-distriktet i Mellersta Norrland skrev i Allehanda den 23/1 att:

” Det är dags att bryta upp Fas 3 och ge deltagarna möjlighet att gå andra arbetsmarknadsprogram med dokumenterat bättre resultat och framför allt en anständig försörjning. ”

Jag kan bara hålla med. Om vi nu är tvingade att leva med Fas3 till i alla fall 2014 så måste villkoren för de arbetslösa förbättras och åtgärderna ska givetvis ha en chans att leda till ett arbete med lön.

” För den individ som är i Fas 3 innebär det att tid spenderas i ett program med låg ekonomisk ersättning, för vissa så låg som 223 kronor per dag före skatt, alltså lägre ersättning än vad anordnaren får samtidigt som vederbörande inte får en förbättrad situation på arbetsmarknaden. ”

Det är även dags att få in lite empati i debatten om arbetslösa, tänk följande: Du har ett jobb idag och får ut ca 20000kr efterskatt, vilket är en ganska vanlig lön. Du blir arbetslös och får då ut max 11000kr i månaden med högsta A-kassa 680kr/dag * 21 dagar. (Man får inte ersättning lördag och söndag) Så från att ha jobb till att bli arbetslös så är det ekonomiska raset ca 9000 kr i månaden, försök att leva på det under en längre tidsperiod. Det här är ändå de som fortfarande har rätt till A-kassa.

De övriga får vända sig till socialen och söka försörjningsstöd som är enligt riksnorm för en ensamstående utan barn ca 3720kr för mat och personliga kostnader och hyran får vara max 4200kr lite beroende på i vilken kommun man bor i. Man får inte heller äga en bil eller ha några tillgångar på banken eller andra värdeföremål. Det totala försörjningsstödet för en ensamstående utan barn blir då 7920kr. Vem kan i längden leva på det och dessutom vara ute i Fas3 och försöka göra ett bra jobb 40 timmar i veckan?

Det finns också den aspekten med skatteskillnaden. På en månadsinkomst på 14280kr brutto med högsta A-kassa betalar du ca 3880kr i skatt på samma inkomst medan du på ett vanligt arbete betalar du ca 2854kr i skatt. Det är en skillnad på 1026kr, som den arbetslösa får ut mindre i månaden. De arbetslösa som är ute i jobb och utvecklingsgarantin på praktik eller en fas3 plats, de gör också ett jobb och har även de kostnader för t.ex. resor.
Resor som de får betala själva i hög grad.

Idag ska Ylva Johansson (S) debattera mot Hillevi Engström (M) om den ökande arbetslösheten klockan 13.00. Följ debatten här. Än är inte sista ordet sagt i Fas3 frågan.

A-kassereglerna håller dig kvar i arbetslöshet

Under Alliansåren har mycket blivit sämre med A-kassan. Dels har avgifterna höjts rejält och dels har reglerna ändrats till det sämre, för alla med otrygga anställningar som säsongsarbete, timanställning eller ett kortare vikariat. Dessutom har 2 karensdagar lagts till, utöver de 5 som redan fanns.

För att förstå hur reglerna fungerar så måste man lusläsa dem och verkligen sätta sig in i hur de fungerar i praktiken.

Det är inte bara att ta ett vikariat eller en timanställning och tro att man efter 6 månader har rätt till full a-kassa. Häromdagen kunde vi läsa om Stig Edström i ST NU om hur han förlorat tusentals kronor på att jobba för mycket under 6 månader.

” Det är de nya reglerna för A-kassan som ställer till det för Stig Edström i Kvissleby. Den som får sin fjärde A-kasseperiod, får nämligen ersättningen sänkt till 320 kronor per dag. Det är mindre än hälften mot de 680 kronor som är taket för A-kassan och som de flesta kommer upp till.
– Men om Stig Edström bara hade jobbat fem månader i år i stället för i sex månader, så hade han inte kvalificerat sig för en ny A-kasseperiod, utan hamnat i jobb och utvecklingsgarantin i stället. Då hade han fått mycket mer. Att man ska missgynnas av att ha jobbat för mycket är fullständigt orimligt, tycker Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls arbetslöshetskassa.
”

Detta måste uppmärksammas så arbetslösa inte risker att bli av med halva ersättningen.

Numera beräknas inkomsten på de 12 månader innan man blev arbetslös, förut räknades bara månader av arbete.

Fakta från a-kassa.nu

”För att ha rätt till ersättning måste förutom grundvillkoren ett arbetsvillkor vara uppfyllt.
Arbetsvillkoret innebär att man under 12 månader (ramtiden) närmast före arbetslösheten har arbetat minst 6 månader och minst 80 timmar i varje kalendermånad.
Alternativt, inom 12-månaders-perioden enligt ovan ha arbetat minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och minst 50 timmar i var och en av de månaderna.”

Låter det krångligt? Det ÄR krångligt. För att inte riskera att få en sämre a-kassa måste man ha jobbat heltid under 12 månader, inget annat gäller. Detta får man själv ha koll på och överväga om ekonomin tål en försämrad a-kassa om man inte får heltidsjobb.

I Alliansens Sverige är det bättre att vara helt arbetslös än att jobba deltid, timtid eller visstid. Vem sa något om arbetslinjen…

Ökad arbetslöshet tvingar fram höjda A-kasseavgifter snart igen

Inom vissa yrkesgrupper där det är en hög arbetslöshet bland medlemmarna, är avgiften så hög, så många väljer att inte vara med i a-kassan. Reglerna för att få a-kassa är också stramare och många har svårt att uppfylla ett nytt arbetsvillkor när de har otrygga visstidsanställningar.

LO tidningen skrev i går om de väntande a-kassaavgifternas höjning.

” Statsanställda, banktjänstemän och akademiker betalar under hundralappen i avgift till den egna a-kassan. I andra änden finns Musikernas a-kassa som tar ut 444 kronor i månaden i avgift. Och i flera andra stora fackförbunds a-kassor, som Handels, Hotell- och restaurangfacket, Byggnads och Seko, ligger avgiften, trots flera sänkningar, fortfarande över 200 kronor i månaden.”

Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation, säger:

”Prognoserna pekar på att de industrianställda, precis som under den förra finansiella krisen, ligger mest illa till. IF Metalls och GS a-kassor kanske därför blir de som får höja avgiften först. Även många bankanställda har sagts upp och deras rekordbilliga a-kassa kan tvingas till en avgiftshöjning.
Men den här gången står i alla fall kassorna väl rustade för att ta emot en ökad ström av arbetslösa.
Men å andra sidan är det allt färre som får inkomstrelaterad ersättning från a-kassan, vilket hänger ihop med tuffare regler. Det är i dagsläget bara runt 40 procent av de arbetslösa som har rätt till a-kasseersättning.”

Även medlemsantalet i LO fortsätter att sjunka, främst bland ungdomar. Detta är ingen bra utveckling, när facket försvagas ökas arbetsgivarnas makt. Vilket givetvis inte är bra för löntagarna. Ofta är medlemsavgiften till facken lägre än avgiften till a-kassan och att vara med i facket är en trygghet om något händer på arbetsplatsen.

Reglerna för hur man betalar a-kassaavgiften borde ändras, så de som arbetar på timmar slipper betala den högre avgiften om man jobbat minst 1 timma, en månad. Skillnaden mellan den lägre avgiften som helt arbetslös och när man jobbat 1 timma eller mer är många gånger så mycket som 400kr. Då känns det inte särskilt motiverat att vara med i a-kassan. 1 arbetad dag ger en lön på mellan 800-1000kr (grovt räknat) och då blir a-kassaavgiften för dem som betalar mest ca 400-500kr, halva daglönen går bort till avgiften. Ett tak på hur många timmar man får jobba utan den högre avgiften, vore en idé att införa.

Hur ska man då få ungdomar att gå med i facket? En idé kan vara att ungdomar under 25 år betalar en lägre avgift både till facket och till a-kassan, ett sorts ungdomsmedlemskap. Sedan måste reglerna ses över, så att det blir attraktivt att vara med i a-kassan. Ta bort 75-dagars regeln så att man inte tvingas sluta jobba på timmar eller på andra tillfälliga anställningar. Gör även om arbetsvillkoren så ingen riskerar att förlora på att ta ett jobb på deltid eller visstid, om man inte lyckas få ett heltidsjobb. Har man otur kan a-kassan halveras när man blir arbetslös igen.

I Alliansens arbetslinje bör det ju vara en självklarhet att jobb alltid ska vara bättre än att vara arbetslös…

Utförsäkringarnas arkitekt hopplöst dåligt informerad

Nu när riskdagen har julstängt passar andra Moderata skribenter på att gotta sig i debattinlägg och uttalande. Ta bara Helena Riviére, hennes senaste inlägg är riktig ruggig läsning, arrogant och nedlåtande!

”En framstående socialdemokrat for land och rike runt och sade förlåt. En annan framstående socialdemokrat åker på skrämselturné och sprider osäkerhet och oro genom sitt tal om att människor inte har någon trygghet när de blir sjuka. Somliga tror att det inte längre finns någon försäkring”

Sedan påstår hon i sin rubrik att utförsäkringen gör att folk får jobb. Hon har tittat på Arbetsförmedlingens statistik minsann:

”12 610 personer utförsäkrades. Av dem var 3 123 så allvarligt sjuka att de fick stanna i sjukförsäkringen antingen med förtidspension eller med förlängd tid med sjukpenning. Sjuka blir alltså inte nödvändigtvis av med sin sjukpenning. Det görs en individuell bedömning.”

Vidare skriver hon:

”8 441 skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Av dem har 2 351 återvänt till sjukförsäkringen efter att ha prövat på arbetslivsintroduktionen. Det funkade tydligen inte.”

Vad hon menar med: ”funkade tydligen inte”, det kan vi bara gissa, mycket nedlåtande uttalande i alla fall. Och här kommer Helena Riviéres poäng:

”Men 6 090 har inte återvänt till sjukförsäkringen, och av dem är 5 049 i arbete eller på väg mot arbete. Tack vare utförsäkringen är de på banan igen.”

För att vara en avdankad moderat verkar Helena Riviére vara väldigt insatt i vad folk gör.
Sedan har vi en annan moderat som tycker till om Fas3 i Sveriges Radio, det är Edward Riedl, riksdagsman från Västerbotten. <

”Kom ihåg att vi har 28 000 i fas 3-insatser och de vill (S) alltså ersätta det med 2800 plusjobb. Vad ska hända med de andra 25 000 som i dag har olika former av insatser i fas 3? Ja, svaret är att de kommer att få gå tillbaka till försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, säger han.”

Gå tillbaka till? Så han tror att alla i Fas3 levt på försörjningsstöd? De flesta har faktiskt haft jobb, och varför tillägger han: det vill säga socialbidrag?
Monica Norlund från fackförbundet Kommunal säger i samma artikel att ”sex av tio som gick in i fas 3 för två år sedan är fortfarande kvar där. ” Hon är inte förvånad över siffrorna:

”– Vi hade redan signalerna när man 2007 började försämra a-kassan och sedan tog man bort det vi har tyckt och tycker fortfarande är viktigt och det är ju plusjobben som vi hade. Därför att där fick de en anställning, och där fick de möjligheter att gå in i ett fackförbund, man hade avtalsenliga löner och man gick under kollektivavtal. Alltså där hade vi från kommunal ett trygghetssystem där det fanns lite respekt för de arbetslösa, säger hon.”

Ord mot ord, vilka ord väljer vi att tro?

I övrigt:

• Humor-lästips: ”Gud är Moderat”

Inhyrd=Otrygg

I Sverige är idag ca 10 % av arbetskraften inhyrd inom industrin. Jag läste på Lönebloggen som finns på Aftonbladet om att det är väldigt tyst när inhyrda får gå från sina jobb.

” Under industrikrisen 2008 var det många som insåg vart utvecklingen var på väg. Lastbilsbranschen blev ett slags värdemätare. Medan Scania i Södertälje diskret lät sina kontraktsanställda sluta tvingades Volvo i Göteborg till omfattande uppsägningar.
Utifrån såg det ut som krisen var djupare i Göteborg, och många fackliga företrädare såg hur själva anställningsförhållandet var på väg att urholkas. ”

Detta är ett stort problem, och har vart det under flera år. När bemanningsföretagen började ”ploppa” upp under 90-talet, försökte facken motverka detta genom att inte låta de som jobbade för bemanningsföretag, få stämpla upp till heltid. 100 % anställning var alltså det som gällde. Så är det än idag, att ta en osäker anställning kan stjälpa hela den enskildes ekonomi på kort tid.

Man är anställd så länge uppdraget varar och det vet man aldrig när man börjar, hur lång eller kort tid man är anställd. Det är en form av laglig trafficing där de anställda säljs ut till de företag som behöver dem, för stunden. Nu är det inte bara privata företag som använder sig utav bemanningsföretag, även landstingen runt om i Sverige sysslar med denna ovärdiga människohandel.

Det är inte ens säkert att man får en anställning på 100 % (läs det finstilta noga) och när man sedan blir arbetslös så baseras A-kassan på vad du tjänat, oavsett om du jobbat hel eller deltid. Det kan komma som en chock när man får veta att A-kassan sänkts från 680 kr/dag till kanske hälften om man har otur. Det kan stå att du är anställd upp till 100 % men det är ingen garanti för att du får heltid. Har du skrivit på är du rättslös. Tvingas du säga upp dig, blir du avstängd från A-kassan 90 dagar och får gå utan ersättning.

Under en tid kan företaget kompensera upp till heltid på lönen, men det är bara under en begränsad tid om det står i anställningsavtalet, vill säga. Det är en väldigt otrygg anställning och inget jag kan rekommendera någon. Det gäller som arbetslös att se om sitt eget lilla ”ekonomiska hus”.

Ingen lag kan tvinga någon att ta en anställning på mindre än heltid inom bemanningsbranschen, eftersom man inte får stämpla upp till heltid. Knepigt, tycker säkert vissa och att det inte ska spela någon roll hur man är anställd. Själv tycker jag att det är viktigt att facken stretar emot och behåller den regeln. Annars är det snart ännu mer fritt fram att anställa människor på korta uppdrag.

Jag har själv vart nära att gå på det inom mitt yrke (undersköterska) jobb vill man ju ha. Jag tänkte igenom för och nackdelarna noga och insåg att min ekonomi skulle falla till botten om jag hoppade på bemanningståget och sedan blev arbetslös.

När SAAB sade upp personal 2008 fick många gå. 2009 återanställdes en del på visstid och sedan hyrde de in resten efter behov. Dessa inhyrda märktes inte när det var dags 2010 att låta visstidarna få sluta. Hur många inhyrda SAAB hade då, det vet jag inte, men en sak är säker, de lider lika mycket som de som vart anställda direkt av SAAB.

Säkert kommer flera att komma med motargument, det välkomnar jag, men en sak säger jag: Aldrig jag kommer att jobba för ett bemanningsföretag. Jag är en stolt fri människa och låter mig inte säljas ut!

Den förborgerligade medievärlden vägrar analysera statsbudgeten på riktigt

GÄSTKRÖNIKÖR: JOSEFIN BRINK

Den borgerliga dominansen i samhällsdebatten blir som mest påtaglig när oppositionspartierna lägger sina skuggbudgetar i Riksdagen. Läser man de stora tidningarnas recensioner och lyssnar på teve- och radionyheternas politiska kommentatorer så får man lätt intrycket av att det enda en statsbudget innehåller är skatter.

Temat för i stort sett samtliga kommentarer om oppositionspartiernas skuggbudgetar har varit vilka förändringar partierna gör på skatteområdet. Och eftersom regeringen bränt av drygt 100 miljarder kronor på skattesänkningar, innehåller samtliga oppositionspartiers budgetförslag skattehöjningar i större eller mindre grad. Annars vore det i princip omöjligt att föreslå några förbättringar av allt det som försämrats för att finansiera skattesänkningarna i fråga. Som a-kassan, sjukförsäkringen, vården och tågtrafiken. Eller för den delen göra något åt det gigantiska samhällsproblem som arbetslösheten innebär.

Men i den förborgerligade medievärlden finns inte utrymme för att analysera en statsbudget som helhet. Vilka konsekvenser det får för samhällsekonomin, arbetslösheten, välfärden och klimatet om man väljer att minska höginkomsttagares privatkonsumtion och företagens vinster för att istället använda pengarna till investeringar och anständiga trygghetssystem orkar de liksom inte ens försöka sätta sig in i.

Istället rör sig kommentatorernas blickar ängsligt mellan Anders Borgs till sanningar förklädda borgerliga floskler och den egna plånboken. ”Ojoj, höjda skatter för höginkomsttagare – det är ju jag! Dåligt! Ojoj, höjd skatt på jättedyra villor – shit, mitt hus i skärgården! Dåligt! Ajaj, inget mer RUT-avdrag – då får jag ju städa själv. Dåligt! Och förresten säger ju Anders att vi typ gör en insats för jobben om vi tar emot alla de här skattesänkningarna, så det måste ju vara rätt.”

Och när allt detta ojande är över finns inget som helst utrymme kvar för det skattehöjningarna i fråga används till. Som att investera i sådant som faktiskt ger både jobb och ökat välstånd för oss som bor här; bygga bostäder, minska energiförbrukningen, bygga ut tågtrafiken, förbättra skolan och barnomsorgen och ge sjuka och arbetslösa anständiga ersättningar. Trots att det finns extremt gott om belägg för att just den sortens satsningar är betydligt mer effektiva för att skapa arbetstillfällen och stärka samhällsekonomin än att sänka skatter och subventionera högavlönade privatpersoners köp av städtjänster och krogbesök.

Det är den välbeställda medelklassens världsbild som styr hela den politiska debatten. Och den har fått det bekvämt och skönt med alla skattelättnader och härligt billiga servicemänniskor som kan sköta allt det trista vardagsjobbet som tar tid från kvalitetstiden med barnen.

Att hundratusentals människor går arbetslösa ger uppenbarligen de fan i. Att lönerna och arbetsvillkoren i de skattesubventionerade servicejobben är skitdåliga likaså. Och förresten gör de själva minsann en insats för klimatet genom att välja en miljöbil – som också är skattesubventionerad – så varför ska de avstå från några kronor för att bygga ut kollektivtrafiken till några ensamstående morsor som inte har råd att skaffa bil?

Enligt denna logik blir miljöpartiets budgetalternativ det minst dåliga, sossarnas det näst minst dåliga och vänsterpartiets helt åt skogen. End of discussion.

I verkligheten är det så att alla med en inkomst under 28 000 kronor i månaden får en mycket bättre privatekonomi med Vänsterpartiets politik. Det är i stort sett hela LO-kollektivet och en hyfsad andel av tjänstemännen. Dessutom innebär vårt budgetförslag, med en högst försiktig beräkning, att 125 000 fler människor kan gå från arbetslöshet till ett jobb eller en utbildning. Att tusentals utförsäkrade återfår sin rätt till sjukpenning. Att ensamstående föräldrar får bättre ekonomi. För att bara nämna några saker. För statsbudgeten innehåller inte bara skatter. Den innehåller en massa andra saker som påverkar såväl människors privatekonomi som arbetslösheten, klimatet, välfärden och hela samhällets långsiktiga välstånd.

Man kan tycka dessa prioriteringar är bra eller dåliga. Men det är faktiskt en skandal att de privilegierades perspektiv dödar varje möjlighet att ens föra en seriös debatt om hur samhällets resurser bäst kan användas.

Josefin Brink, riksdagsledamot för vänsterpartiet

Heltid en rättighet – det borde vara ett politiskt ansvar

Dessvärre är det inte alls självklart att ha ett heltidsjobb. Går man ut och tittar på lediga i jobb på Arbetsförmedlingens platsjournal, är heltid ovanligt, de lediga jobb som finns att söka är oftast deltid eller ännu värre, via bemanningsföretag och då timanställning. Är man anställd av ett bemanningsföretag har man inte ens rätten att utnyttja de 75 deltidsdagarna . Den här regeringen med Sven-Otto Littorin som dåvarande arbetsmarknadsminister, införde 2007 en regel i A-kassan som säger att man har rätt att stämpla upp till heltid i endast 75 dagar. Detta infördes med motiveringen att:

Nu har arbetsgivaren ett ansvar, och det är att lyssna på sina medarbetare och erbjuda dem heltid. Vi ska inte göra detta i lag och inte genom att vältra över kostnaderna, utan man får faktiskt ta ett eget ansvar.

Som Littorin svarade i ett anförande i riksdagen 2009 angående 75-dagars regeln.
Inte många arbetsgivare har lyssnat på Littorin och tagit det ansvaret fullt ut.

Samma år lade Socialdemokraterna in en motion om Heltid och trygga anställningar. Där de ville lagstifta om heltid. Normen för anställningar ska vara heltid och det ska regleras genom lagstiftning.

Den motionen fick avslag .Socialdemokraternas Anneli Särnblad och Marita Ulvskog skrev bland annat i motionen:

Under valrörelsen lovade Moderaterna väljarna att bara man arbetade lite, om så bara deltid, skulle man få ta del av de nya skattesänkningarna, vilket skulle leda till en bättre hushållsekonomi.
Bara ett år senare ser vi hur Moderaterna sviker sitt vallöfte genom att införa en stupstock i a kassan för deltidsarbetslösa efter 75 dagar utan att vidta några andra åtgärder. Deltidsarbetslösa kommer att bli heltidsarbetslösa. Det är inget annat än orättvist.

Där är vi kvar än i dag 2011. Detta har medfört att många åkt ur A-kassan och in i JUG (Jobb och utvecklingsgarantin) det gäller de som efter 75 deltidsdagar är ensamstående med barn. Resten av alla del/tim.tidare har antingen fått låta bli att jobba helt, och stämpla upp resterande dagar av de 300 A-kassa dagar man har rätt till, eller så har de fortsatt jobba på timmar utan någon som helst ersättning mer än tim.lönen.
Eftersom A-kassan baseras på årsinkomsten så väljer många att inte söka deltidsjobb, för då sänks A-kassan om man blir arbetslös. Det gäller likadant inom bemanningsföretagen som har en förkärlek till att timanställa sin personal.

LO tidningen har tagit upp rätten till heltid i ett flertal artiklar den 16 september, där vårdpersonal kräver heltidstjänster.

Men Kommunals ordförande Annelie Nordström är luttrad.
– Det är mycket snack och lite verkstad. Jag blir väldigt nöjd om politik blir mindre av att vilja och mer av att göra, oavsett om det är socialdemokrater eller moderater som gör något, säger hon.
Socialdemokraterna har dragit slutsatsen att det krävs lagstiftning.

Arbetslösa på timmar och deltid behöver jobba fler timmar! Inte hamna i sopstationen som kallas Fas3. Slopa deltidsregeln, lagstifta om rätten till heltid, så kommer antalet i Fas3 och inom hela JUG minska. För man kan faktiskt både vara arbetslös och ha ett jobb. Ett jobb man vill fortsätta med även efter 75 deltidsdagar. Annars är det lätt att man blir bortglömd och får ännu svårare att lyckas få ett heltidsjobb. En sak till, man tappar även timmar på LAS när man, genom en regel som inte lett någon stans, mer än till att öka utanförskapet, stjälper människor.

Så Hillevi Engström det är dags att ta ansvar! Precis som Reinfeldt och Borg säger. Arbetslösa är inte lata och har svårt att ta sig upp på morgonen! Arbetslösa vill jobba!

Bättre att vara rik och frisk...

I nyheterna de senaste dagarna ser vi tydliga tecken på att vi är på väg mot ett samhälle som skulle kunna sammanfattas ”det är bättre att vara rik och frisk än sjuk, arbetslös och fattig.
Det är förstås alltid bättre att vara rik och frisk men här är tre exempel på att detta accentueras just nu.

Det har aldrig varit färre än nu som är berättigade till a-kassa. Arbetsförmedlingens analyschef tänker tillsätta en arbetsgrupp för att utreda orsakerna. Kanske är det så enkelt som Anders Borg sa 2006.

Delar av skattesäkningen på 37 miljarder ska finasieras genom sänkt a-kasseersättning. "Vissa kan uppleva tuffare levnadsvillkor, det är bara att beklaga"

För ett år sedan ändrades reglerna för egenföretagare. Det blev obligatoriskt med minst sju dagars karens. Innan dess kunde man välja mellan 1-30 dagars karens.
Denna ändring har lett till en 50-procentig minskning från 31 000 till 15 000 egenföretagare som ens ser möjligheten att sjukskriva sig. Däremot ökar sjuknärvaron.

Enligt förslag från Socialdepartementet ska gränsen för högkostnadsskyddet vid besök inom öppenvården höjas från 900 kronor till 1.100 kronor och för läkemedel från 1.800 kronor till 2.200 kronor.

Företagarvänlig politik? Snarare en politik där det allt överskuggande syftet blir tydligt. Skattesänkningar till döds och ett
Samhälle där ”människor rustar sig för otrygghet, de som kan alltså.
Men vill verkligen alla allianspartier ha det så här?


Rekommenderad läsning! Storstad - Breaking, incitament funkar!

Bloggar i ämnet:

Martin Moberg - Sjuka sjukförsäkringen en hämsko för egenföretagare, Alliansfritt Sverige - Egenföretagare tvingas jobba trots sjukdom, Olas tankar - Företagarna pinkar i sängen och klagar när det blir kallt, Niklas´s Postereus - Varför ska en städare bli egenföretagare Reinfeldt?

Media: SR Ekot, SvD, Expressen, DN, Företagarna

Företagarnas rapport

A-kassans regler ses över

Till min stora glädje kunde jag idag läsa på R&D att A-kassans regler ses över. En ljusning för arbetssökande och i synnerhet för deltidsarbetslösa och timanställda. 75-dagars regeln i a-kassan blev en flopp. Det var ganska väntat eftersom inte många arbetsgivare anställer på heltid i t.ex. vården eller på skolor.

Det är inte heller rimligt att man ska tvingas söka jobb i hela landet när man har familj. Att flytta är inte så lätt om den ena parten har jobb, han/hon ska ju inte tvingas säga upp sig för att den andre måste ta ett jobb långt bort och flytta.

Nästa steg bör vara att höja taket i A-kassan så de flesta får 80 % samt att höja dagersättningen. Alltför många arbetslösa tvingas leva på existensminimum eller ännu lägre. För att vara en försäkring är det väldigt dåliga villkor.

Fortsättning följer... jag ska med spänning följa detta.

Fas 3: en studie i dumheter

I media rullas det upp allt fler historier om människor som utnyttjas i Fas 3. I Trollhättan kunde vi i går se på SVT om Ing-Mari som städar på ett äldreboende. Enligt reglerna ska man inte utföra ett arbete som någon annan skulle ha fått lön för. I Trollhättans kommun finns det 14 personer som genom Fas 3 är placerade på kommunens äldreboende och städar. Det innebär att kommunen får 70 000 kr i månaden av staten, för dessa personer. De som städar får de mellan cirka 5000-15000 kr i månaden.

De som inte är med i A-kassan får den allra lägsta ersättningen på ca 5000 kr. Men alla ska vara sysselsatta 40 timmar i veckan.

Detta system innebär att 14 städare i stället går arbetslösa. Finns behovet av städare så bör personer anställas och få ordentliga löner och ingå i kollektivavtalet. Det som nu sker är att i stället tar kommunen in personer i Fas 3 och slipper därmed både arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Har inte kommunerna vett att reagera bör i alla fall fackklubbarna på dessa arbetsplatser sätta stopp för dumheterna.

Den 9 mars skrev UNT i Uppsala om Gunilla som utnyttjas som butiksbiträde.

”Jag får enligt reglerna inte utföra ordinarie arbetsuppgifter och ska egentligen gå och pyssla, ordna i hyllor och sånt. I själva verket blir jag utnyttjad som arbetskraft.

– Jag gör samma jobb som de andra med förhoppningen att jag ska få en anställning men uppstår ett vikariat tar chefen in andra. Företaget tjänar ju mer på det eftersom man får pengar om man behåller mig, säger Gunilla.”

Själv får hon bara 223kr/dag i ersättning och butiken får 225kr/dag för att ha henne där.

I Sundsvall finns Bibbi som Dagbladet skriver om. Hon arbetade som timvikarie i vården tills hennes A-kassa dagar var slut. Hon utför nu samma arbete men i Fas3.

”Det känns som att jag har en fotboja, att jag är livegen, säger hon.”

De duger till att sätta i arbete, men de duger inte till att anställa, enligt rådande praxis.

Ingen av dessa personer kommer att få anställning på sina Fas 3-platser, det finns inga pengar för att anställa, enligt arbetsgivarna.

I dessa tre fall, och tro mig det finns väldigt många fler, undrar jag vart de fackliga representanterna är? Om facket ska kunna växa, så måste de nu börja ta tag i Fas 3-problemet och värna om sina medlemmars arbeten. De som är i Fas 3 känner inget stöd från fackets sida och många väljer att helt lämna facket.

Ett system som gör det lönsamt att undvika att anställa för att istället ta in arbetslösa är på sikt skadligt då det bäddar också för att kommuner och företag medvetet väljer bort att nyanställa.


Jämlikhetsanden visar på en annan skrämmande vinkel

Fas 3 - den oändliga historien

Roger Jönsson skriver på sin blogg:

”Självklart ligger det i arbetskraftens intresse av att det finns väl fungerande socialförsäkringar i form av exempelvis sjukförsäkring och a-kassa. Dessa ska inte vara en grundförsäkring som de har utvecklats till att vara idag utan ska vara en försäkring som ger ett gott skydd.”

Just nu står alltför många utanför både a-kassa och sjukförsäkring. Så kan vi ju inte ha det. Det gagnar inte en marknadsekonomi att väldigt många människor inte kan konsumera när hyra och mat är betalt. Roger Jönsson skriver också

”Det ligger inte i arbetskraftens intresse av att sälja sin arbetskraft till ett för lågt pris”

När människor får leva tillräckligt länge på snudd på existensminimum, är man beredd att ta vilket lågavlönat jobb som helst. När man hamnat i den allra sista fasen i Jobb- och utvecklingsgarantin, det vill säga Fas3, då är man så pressad att man är villig att göra allt för att komma därifrån. Dessvärre är det få som lyckas.

Jönsson skriver vidare att

”Det finns i exempelvis i a-kassan ett krav på att man ska ta ett arbete om dess lön är 80 procent av det som fås i a-kassan. Det betyder att man kan få arbeta för 64 procent av sin tidigare lön. Ta vi bort bortre gränsen och nedtrappningen gör det att folk inte behöver tacka ja till löner som ligger mycket lägre än vad man hade innan.”

I Fas3 får de som inte varit med i a-kassan vända sig till socialkontoret och ansöka om försörjningsstöd. Skulle man då lyckas hitta ett arbete med en månadsinkomst på säg 14000 kr brutto, då tar man det, för att slippa den totala förnedringen med att vända ut och in på sig själv och sin familj. Detta är ett mycket fult sätt att hålla lönerna nere.

Detta är inget vi ska acceptera varken som arbetslösa eller som löntagare. Därför måste kampen fortsätta för att få bort Fas3, den bortre gränsen i sjukförsäkringen och göra det lättare att uppfylla ett nytt a-kassavillkor samt att se till så folk har råd att vara med i facket/a-kassan.

Bilden är gjord av Bengt Fredriksson, FASAN

LO lägger fram ett nytt förslag för deltidsarbetslösa.

Kommunalarbetaren skrev i går om LO:s nya förslag.

Ett efterlängtat förslag bland alla 1000-tals timanställda runt om i landet.

”Den borgerliga regeringen införde 2008 att deltidsarbetslösa bara kan stämpla i 75 dagar mot tidigare 300 dagar. LO vill återställa reglerna.”

Detta förslag –om det går igenom- kommer att innebära att färre timanställda hamnar i Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) så tidigt som sker idag:

”– Vi vill att man ska skilja på varaktigt deltidsarbetslösa och dem som jagar timmar med tillfälliga jobb, säger Oscar Ernerot, vid LO:s enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad.”

LO vill vidare ”införa ett krav på varaktigt deltidsarbetslösa ska delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, för tiden upp till 40 timmar/vecka.”

Det är en regel som kommer vara mycket bättre än den som är idag. Som det är nu så tvingas timanställda delta i praktik eller i Fas3 utan att veta hur många procent det får jobb eller ens när de får arbeta. Som timanställd i Kommuner och Landsting står man ständigt beredd att rycka in och arbeta.

”Vi vill att man ska skilja på varaktigt deltidsarbetslösa och dem som jagar timmar med tillfälliga jobb, säger Oscar Ernerot, vid LO:s enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad.”

Försvinner 75-dagars regeln får timanställda mycket längre tid på sig att jobba ihop till ett nytt A-kassevillkor, och kan på så sätt slippa bli inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarnatin.

”Kravet på aktivet för den varaktigt deltidsarbetslöse ska, enligt LO, komma senast 30 veckor efter anställningens start. Efter 300 dagars deltidsarbetslöshet ska även de som inte varit varaktigt deltidsarbetslösa in i någon form av aktivitetsstöd.”

LO vill alltså återgå till den gamla regeln om att 300 A-kassa dagar ska gälla. Dock med det nya om att de som utnyttjat sina 300 dagar, ska få aktivitetsstöd inom JUG.

LO har även ett förslag på att göra det lättare att kvalificera sig till en ny A-kasseperiod, genom att sänka nuvarande gräns på 80 timmar/månad till 40 timmar/månad. Allt för få klarar idag att uppfylla ett nytt villkor för att få A-kassa, när man är timanställd.

”– Om man får 40 timmar i stället så behöver man aldrig tveka om att man ska gå med i en a-kassa eller inte som många i dag gör, för att de har en så lös förankring på arbetsmarknaden, säger Ernerot.”

LO vill även på sikt höja nivån till 90 % och att A-kassan ska vara indexreglerad. Som det är nu så har inte A-kassan höjts sedan 2002.

Vidare läsning:

• Min egen besvärliga väg ur Fas3 till ett nytt A-kassevillkor

Nya arbetslösa förvägras praktik - Är arbetsförmedlingen en Fas3-förmedling?

Sanningen är inte långt borta. Från och med 1/1-11 verkar det som om det smugit sig in nya regler på vissa arbetsförmedlingar runt om i landet. Jag har letat efter upplysningar om detta både på AMS sida och på Riksdagens hemsida utan resultat.

Nyanmälda arbetslösa nekas praktikplats de ska i stället gå igenom en A-kasseperiod på 300 dagar utan någon form av sysselsättning. Efter detta hamnar de i JUG (Jobb och utvecklingsgarantin) Fas1, 150 dagar, därefter Fas2, 200 dagar för att sedan hamna i Fas3. Både när man är ny arbetslös och i Fas1 har den arbetslöse rätten till jobbcoach. Så långt verkar arbetsförmedlingen följa de regler som finns att läsa om här.

När det kommer till vad som gäller i Fas2 och för helt nya arbetslösa (som har A-kassa) verkar förmedlingarna runt om i landet ha olika regler. Efter en liten helt ovetenskaplig undersökning på Folkupproret mot utnyttjande av praktikanter lade jag ut en förfrågan om hur det är på olika arbetsförmedlingar i landet gällande praktik. Jag fick följande svar av ett antal olika personer runt om i landet:

"Enligt en av mina handläggare på Arbetsförmedlingen (AF) i Sundsvall så får dom inte sen 1/1-11 skicka ut folk på praktik om det inte till 110% säkerhet leder till ett jobb och då rör det sig om max 2-3veckor man får praktisera, och även då kan det vara svårt att bevilja."

"Jag är ny arbetslös sedan dec-10 och har inte fått erbjudande om praktik. Däremot har jag fått info om att jag har rätt till nystartsjobb men hur hittar man en arbetsgivare som är beredd att betala del av lön när dom kan få gratis arbetskraft via FAS 3?"

"... i december när jag nyss blivit arbetslös sa handläggaren som jag var på samtal hos, att om jag hittade nånstans att göra praktik så var det bara att säga till. En månad senare var jag dit för uppdatering och då nämnde jag det här, men då sa tjejen som jag pratade med (var alltså inte till en handläggare) att nej, det är helt stopp för praktik. Detta är alltså AF i Timrå, jag pratar om, men jag antar att samma regler gäller överallt."

"AF här har nya regler om att man inte får arbetspraktik i FAS1 och FAS2."

"Ja det är det. Att man inte får arbetspraktik sedan den 1/1 är inte sant. Hos vissa ja, hos andra nej."

"Vi hade dragning av AF på fullmäktige. De sa att pengar till praktik finns bara till ungdomar och fas3"

Det verkar som att det nu inte finns pengar till alla som vill ut i praktik redan när man har A-kassa och i Fas1 och 2 innan man hamnar i Fas3. Kan det vara så att alla pengar går till Fas3? Eftersom vissa arbetsförmedlingar hävdar att de måste lägga pengarna på långtidsarbetslösa. I så fall så är det ett otroligt slöseri med pengar. Att satsa tidigt på åtgärder borde ju vara det som är mest lönsamt och sundast för de arbetslösa.

Inte nog med att personer som hamnat i FAS 3-åtgärd förvägras en rad olika verktyg för att kunna göra sig själva mer konkurrenskraftiga på den reguljära arbetsmarknaden. Nu blir du dessutom av med ytterligare en möjlighet, praktik, på din långa väg mot denna meningslösa förvaring. Snart återstår det bara att söka jobb som jobbcoach. Den branschen går en ljus framtid till mötes.




TV4 om något mycket allvarligare och helt annat än ovanstående inlägg handlar om.
"Skattelagar går att ändra på tre veckor, men det är enklare, det är ju siffror. Här har vi ju med barns rättigheter att göra. Då måste det få ta tid."

Bara fyra procent har fullgott skydd om de blir arbetslösa

Den som förlorar ett heltidsarbete har nästan aldrig ett fullgott skydd i
arbetslöshetsförsäkringen. Gruppen av före detta heltidsarbetande med 80 procent
av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan utgör nu mindre än 4 procent av
de öppet arbetslösa.

Det visar rapporten Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011, som SO (Arbetslöshetskassornas samorganisation) publicerar idag.

Alliansens dubbla misslyckanden

På ett seminarium i onsdag sade Anders Borg att minimilönerna i Sverige var för höga inom handels sektorn. Han ansåg att det stora problemet för att vi har hög ungdomsarbetslösheten berodde på för höga minimilöner.

Alliansen har från dag 1 haft målet att sänka minimilönerena. Det första attacken var mot A-kassan. Man höjde A-kasse avgiften. Anledningen till det var att arbetsmarknadens parter skulle ta ansvar för sina löneförhandlingarna. Man hotade med att om löneökning blev för hög så skulle arbetslöshet öka och i sin tur A-kasse avgift höjas. När det inte hjälpte så ger sig Anders Borg desperat in i avtalsförhandlingarna. Lars-Anders Häggström Förbundsordförnade för Handels säger i ett pressmeddelande:

"-Regeringen försöker dölja sin egen misslyckade arbetsmarknadspolitik genom att skylla på lågavlönade kvinnor. Det är ett flagrant inspel i avtalsrörelsen och där har politiken inget att göra. Det är parternas sak, säger han..."

Konsekvenserna av Alliansens politik är att en tredje del saknar A-kassan idag efter höjningen. Bland de som är arbetslösa är det endast en tredje del som har A-kassa. Att skylla ungdomsarbetslösheten på att vi har för höga minimilöner är som att skylla på att de högsta lönerna är för höga. Allisens dubbla misslyckande att försöka att sänka minimilöner är ett faktum.

Höger politik går ut på en sak, att sänka lönerna för de som har det sämst.

Daniel Harc


Pressmeddelande från Handels hämtas här

Se finansminister Anders Borgs kommentar på seminariet (regeringens webbutsändning, uttalandet kommer 8.30 minuter in i inledningen):
http://www.regeringen.se/sb/d/14388/a/160159