Lärarfacken: Skambud från SKL

 I dagarna har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, meddelat Lärarförbundet sitt andra bud I årets avtalsrörelse. Budet innebär ett femårigt avtal med en löneökning på 4.0 under 2012, varav tre år utan angivna löneökningsnivåer. 

På torsdagen sa Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund nej till SKL:s bud. SKL hade föreslagit ett femårigt avtal, där det första året skulle ge 4,0 procent, det vill säga 1,4 procent mer än andra grupper, och andra året 0,2 procent mer än andra grupper. De tre sista åren saknade garanterade nivåer.

Lärarförbundet har räknat ut att förslaget garanterade en lärare i snitt 364 kronor mer i månaden än vad andra grupper har fått.
– Det är inte ett  första tydligt steg mot den uppvärdering som hela tiden har varit vårt krav. Första året med 1,4 procent mer var hyfsat men sen tog det slut, säger Eva-Lis Sirén.
De tre sista åren skulle löneökningarna avgöras på lokal nivå i kommunerna. Om kommunerna då inte skulle vara beredda att satsa på lärarna skulle det inte gå att göra något åt det, eftersom avtalet inte skulle kunna sägas upp.
– Det vägde tungt in i beslutet att avvisa budet. Nejet kommer uri en brist på tillit, i allt för många kommuner har vi sett att man har gett lärarna minsta möjliga löneökning, säger Eva-Lis Sirén.

Detta är det andra bud som SKL har lämnat och även det avvisades enhälligt av Lärarförbundets representantskap, på rekommendation av Lärarförbundets styrelse.

Lärarförbundet har tidigt varit tydliga med att de lägger ribban högt I årets avtalsrörelse, som de själva beskriver som den kanske viktigaste någonsin. De skickar också ett meddelande inför den stundande medlingen, att årets avtal måste betyda ett tydligt första steg mot den höjning de har som slutlig målsättning, alltså 10 000 kronor mer I månaden.

Lärarförbundet utesluter inte att en strejk kan bli aktuell till hösten, men säger också att det är alldeles för tidigt för att uttala sig ytterligare om stridsåtgärder. Att stödet för lärarnas kamp för högre löner är starkt råder dock ingen större tvivlan om. Både I den egna kåren och bland ledande politiker, såväl som I den allmänna opinionen, har medhåll hörts.

Det är ett faktum att det inte råder något överskott på utbildade lärare I Sverige och att allt färre väljer att utbilda sig. Då vore det inte mer än rimligt med en höjning av lönerna för att förstärka yrkets status, visa uppskattning för de som arbetar hårt I dagens skola men självfallet också för att locka fler till läraryrket. Att antalet lärare I Sverige är sinande är ett allvarligt samhällsproblem och det är dags att även arbetsgivarsidan förstår detta.

HRF och Visita sluter avtal

Efter en lång och ansträngd förhandlingskamp mellan Hotell- och Restaurangfacket och arbetsgivarnas organisation Visita (tidigare SHR) har man nu tecknat ett avtal. Detta efter att medlare blandats in och en strejk varit bara timmar från ett faktum. Det nya avtalet tecknades söndagen 10 juni och löper på 12 månader med slutdatum 31 maj 2013.

Vi kan konstatera att avtalet innebär en löneökning på 620 kronor per anställd och månad. Detta motsvarar 3,04%. Därtill är skrivningarna kring potten värda 0,7%.

Minimilönerna höjs med 90% av detta belopp (558 kr).

Fördelningen av löneökningen är 45% i generella påslag och 55% i pott. Pottfördelningen kommer att ha sysselsättningsgraden som grund.

Ungdomslöner höjs med 50% i förhållande till övriga löner.

Semesterlönegarantin räknas upp med 60% av löneökningen

Kostnaden för kost sänks till 40 kronor tillsammans med en skrivning att ta upp diskussioner med skatteverket om en sänkning av schablonbeloppet för arbetsplatser med ensidig kost.

Till detta ska nämnas att parterna kom överens att inte införa yrkesintroduktions-anställningar. Detta hade inneburit 75 % av ungdomslönen upp till 25 års ålder. Det är viktigt för en bransch med 47% anställda under 26 år.

Avtal klart för Unionen men Almega-Koskinens sura uppstötningar finns i minnet

Enligt Unionens pressmeddelande nu på söndagskvällen är avtal nu klart med Almega tjänsteföretagen. Inga konstigheter när parterna väl sätter sig vid förhandlingsborden. Även Almega meddelar samma sak. Men de kan fortfarande inte låta bli att formulera sig som dåliga förlorare. Ett språk som ansvarsfulla parter borde kunna hålla sig ifrån när avtalet nu är överenskommet.

Förbundsdirektör Stefan Koskinen:

– Hade Unionen varit beredda att förhandla om dessa förändringar innan de varslade om strejk hade vi kunnat träffa avtal redan då. Nu valde Unionen istället att helt i onödan strejka istället för att förhandla, säger Stefan Koskinen förbundsdirektör på Almega Tjänsteföretagen.

Det är dock inte förvånande för språkbruket från sagde Koskinen har gått över alla gränser både vad gäller desinformation, hot och allmänt vulgärt ohyfs under den här avtalsrörelsen. Röda berget förtydligar:

... Som extra sur grädde på moset använder han invektiv som ”utpressning” och ”gisslan” som en beskrivning av en normal konfliktstrategi. Koskinen framställer vad som är en mänsklig rättighet som något kriminellt. Hans företrädare sade samma sak om den lika och allmänna rösträtten.

Även Johan Westerholm på Mitt-i-steget belyser detta vidare i ett mycket informativt inlägg, här ett utdrag ur en lång lista av tvivelaktiga uttalanden:

Koskinen påstår: - Att Unionens medlemmar försöker skada sin arbetsgivare. 

Fakta: - En strejk under en avtalsrörelse är alltid en konflikt mellan centrala parter, det Koskinen försöker göra är att skuldbelägga enskilda medlemmar för något som Almega är orsaken till. Både Unionens medlemmar och Almegas medlemmar är försäkrade genom sina konfliktfonder, parternas medlemmar drabbas alltså inte. Koskinens val, att syssla med den här typen av argumentation, kan jag inte tolka på annat sätt än att hans position är lika svag internt som hans argumentation i dialogen med Unionen via sin blogg.

Så vad var det då för hemska och oansvariga krav som ställdes av Unionen?

De två nya avtalen innebär en löneökning på 2,6 procent under avtalsperioden och en garanterad löneökning för varje individ på 300 kronor i månaden. De innehåller också en överenskommelse om att de 0,2 procent som avsattes för kompetensutveckling i 2010 års avtalsrörelse disponeras lokalt. Om lokal överenskommelse inte träffas läggs de 0,2 procenten till löneökningsutrymmet på 2,6 procent.

Det var vad Förbundsdirektör ansåg var illa nog för att bland annat skuldbelägga enskilda medlemmar för. Står verkligen de tjänsteföretagen som är medlemmar i Almega bakom de orden och den behandlingen av medarbetare?

Arbetsgivarna springer till mamma medlingsinstitutet - HRF:s tur att drabbas

Arbetsgivarna har gett upp. De har fegat ur. De tycker inte att det är bra med den svenska modellen med starka och jämbördiga arbetsmarknadsparter längre.

Jag vet inte för vilken gång i ordningen i den här avtalsrörelsen som arbetsgivarparten inte ens sätter sig vid förhandlingsbordet. Eller jo, det är att fara med osanning, men de hinner knappt sätta sig förrän de ropar på mamma medlingsinstutet. Utan att ens försöka förhandla. Det är svårt att inte tolka det på något annat sätt än att det är en samordnad strategi för att obstruera den svenska modellens funktionssätt.

Den 12 april 2012 överlämnade vi våra avtalskrav till arbetsgivarorganisationen Visita (tidigare SHR). Förhandlingarna har efter det eg aldrigkommit igång. Efter 20 minuter föreslog Visita att man skulle ta in frivillig medling.

Den här gången är det Hotell- och Restaurangfackets tur att möta den här ömkliga metoden.
Det är nästan så att man vill peka och skratta. Men det är viktiga saker som avhandlas. Det är människors arbetsvillkor och arbetsmiljö vi pratar om.  Det är människors försörjning vi pratar om. Till syvende og sidst är det människors livsvillkor vi pratar om.

-Vi lägger ett varsel bland annat för att nå framgångi våra krav för tryggare anställningar, säger Ella Niia, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket. År efter år bevittnar vi hur de anställda utsätts för alltmer stress och otrygghet på jobbet. Arbetsorganisationen är ofta bantad till ett minimum och de anställda betalar priset för detta i form av värk och stressrelaterade sjukdomar.
-Vi kan inte heller acceptera att kvinnodominerade branscher får lägre lönepåslag och därmed fortsätter att halka efter.

Men återigen är fackföreningsrörelsen samlad. Man har fått nog av dessa barnsliga metoder från näringslivet.

Handels sympativarslar; varslet slår mot företag som leverar livsmedel till hotell och restauranger.

Livs sympativarslar; stoppar leverans av öl

Fastighets sympativarslar; varslet slår mot företag som leverar livsmedel till hotell och restauranger.

Elektrikerna sympativarslar; slår mot byggen av hotell och restauranger

Transport sympativarslar; blockad mot all hantering av sopor och avfall


HRF:s avtalskrav i sin helhet

Dessa arbetsplatser omfattas av strejkvarslet

Det kommer med all säkerhet gnällas om brist på proportionalitet. Men det som är oproportionellt är att inte ens sätta sig ner och förhandla som vuxna människor. Strejkvapnet har alltid handlat om att få motparten till förhandlingsbordet. Det är fortfarande en FN-stadgad rättighet i Sverige. Inte överallt men än så länge i Sverige.

HRF strandar förhandlingarna

HRF möter samma ljumna mottagande av arbetsgivarorganisationen under avtalsförhandlingarna som Handels gjorde. Av sju inbokade möten har Visita och HRF enbart träffats vid två tillfällen och totalt 2 timmar och 31 minuter. Dessa möten upplevs som fruktlösa eftersom Visita inte är intresserade av att diskutera de allmänna villkoren i avtalet.

Visita menar att man förhandlat genom att föreslå frivillig medling. Att föreslå frivillig medling innebär att Medlingsinstitutet utser en förhandlingsledare eller medlare i förhandlingarna. Detta kan rimligtvis inte anses vara en konstruktiv förhandling mellan parterna. Till detta ska läggas att Visita inte lagt ett motbud på något annat än HRF:s lönekrav.

- Det är ytterst nonchalant mot oss som motpart men framförallt mot alla anställda i branschen att inte ta det tillfälle som en avtalsrörelse ger för att diskutera hur vi avtalsvägen kan utveckla villkoren i branschen, säger Ella Niia, förbundsordförande i HRF.

Visita menar att HRF:s utgångspunkt härstammar ur en orealistisk omvärldsbild och att detta är en ansvarslös hållning.

Det senaste avtalet som slöts 2010 innebar en negativ löneutveckling på 0,7% för de anställda medan enbart de hundra största företagen år 2010 gjorde en samlad vinst på över 2,3 miljarder kronor och omsatte över 39 miljarder. Till detta kan läggas att antalet arbetstillfällen i branschen ökat kraftigt tack vare den halverade restaurangmomsen och officiella siffror har visat hur restaurangernas försäljning ökat. I en egen rapport visade HRF nyligen att hotell- och restaurangbranschen går bra även i lågkonjunkturer, i motsats till många andra mer konjunkturkänsliga branscher.

HRF kräver 960 kronor mer per månad och heltidsanställd på ett 12-månadersavtal – eller 880 kronor per månad på ett 11-månadersavtal. För anställda i hotell- och restaurangbranschen är det viktigt att löneökningen blir i kronor och ören och inte i procent eftersom procentsatser på redan låga löner ger väldigt små löneökningar.

Nu väntar varsel. 

Almega fick krypa till korset - avtal klart på Bilprovningen

AVTAL: I Måndags tackade Unionen ja till medlarnas bud. Almega valde att inte göra det. Därmed fanns det ingen annan lösning för Unionens medlemmar att gå ut i strejk för sina arbetsvillkor. Det gjordes i onsdags klockan 16. I fredags kväll blev avtalet klart. Med samma villkor som Almega tackade nej till i måndags. Om en part tackar nej till ett avtal och en part tackar ja. Vem är då orsaken till att konflikten påbörjas? Jag tänker, den part som tackar nej. Almega ser det inte så

– Det är naturligtvis glädjande att den här strejken som Unionen startade nu tar slut.

Avtalet innebär för Unionen bland annat att:

Avtalet som träffats innebär en löneökning på 2,6 procent under avtalsperioden den 1 april 2012 till den 31 mars 2013. Det innehåller en garanterad löneökning för varje medarbetare på 300 kronor i månaden. [...] Unionen hade krävt ytterligare 0,2 procent för att lösa ut den överenskommelse som gjordes 2010 om kompetensutveckling och som överförts till förhandlingarna om nytt omställningsavtal till hösten.

Unionen är glada över att få in den viktiga frågan om kompetensutveckling, säger förhandlingschefen Niklas Hjert. Själv blir jag dock lite orolig över det faktum att Almega enligt egen utsago fått det lättare att visstidsanställa.

Ingen strejk - Nytt avtal

Det blev ingen strejk för parterna har kommit överens. Både Handels och Svensk Handel verkar nöjda över att det inte blev en strejk och många handlare pustar ut. Vi vill också säga att det var en stor framgång för LO-samordningen. Sammanlagt 8 förbund varslade om sympatiåtgärder. Mäktigt!

Så vad ger avtalet då? Det blir Löneökningar på 710 kr för heltid i Butiksavtalet och 665 kr i lageravtalet. Spontant så har man lyckats i lönefrågan och att få upp lägstalönerna. Vilket innebär en framgång för jämställdhetspottens syfte. Enkelt förklarat så var jämställdhetspotten 140kr om man har 100% kvinnor i branchen
Handels butiker har 70% kvinnor vilket då innebär att man tilldelas 70 % = 100kr
Lager har 30% vilket motsvarande innebär ca 40kr i påslag.

Några korta kommentarer om det nya avtalet:
-De stora nyheterna i avtalet är att man får fast anställning inom ett år mot tidigare två år när man varit visstidsanställd. (En del arbetsgivare har dessutom staplat visstidsanställningar och vikariat på varandra vilket har inneburit osäkra anställningar i upp till 4 år.

-Heltidsfrågan verkar man ha gett upp igen, men förvisso så har man skrivit in i avtalet att man har en "gemensam ambition" att öka andelen heltidsanställningar inom branschen. Turordningsregler ska gälla för deltidsanställda som vill ha fler timmar.

-Inom lager har den stora frågan varit vilka begränsningar det kommer att bli i bemanningsfrågan. Så här skriver Handels:

"Ny paragraf i avtalet som bringar ordning och reda vid anlitande av bemanningsföretag och att enbart bemanningsföretag med kollektivavtal får användas."

Av denna text kan man tyda det som att man har lagt sig platt och inte kommit en millimeter längre i begränsningen av antal inhyrda vilket är en stor besvikelse.
Kravet på kollektivavtal är dock positivt och kan stödja till exempel Kommunal i den frågan i deras kommande avtalsförhandlingar.

Avtalen i korthet:

Detaljhandelsavtalet 1 april 2012 – 31 mars 2013

• Löneökningar med 710 kronor/månad och heltidsanställd varav 390 kronor fördelas generellt och 320 kronor lokalt (motsvarar 4,28 kronor/timme varav 2,35 kronor generellt och 1,93 lokalt).
• Lägstalönerna höjs med 568 kronor/månad (3,42 kronor/timme).
• För dig som är heltidsanställd med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid blir semesterlönen per betald semesterdag minst 1 075 kronor vid fyllda 18 år och 1 272 kronor med tre års branschvana.
• En gemensam ambition är att öka andelen heltidsanställningar inom branschen.
• Turordningsregler, i enlighet med LAS, ska gälla för deltidsanställda som vill ha fler timmar.
• Begränsning av visstidsanställningar och förbättrad anställningstrygghet genom att kvalifikationstiden vid övergång från visstidsanställning till tillsvidareanställning begränsas till högst 1 år.
• Tiden för provanställning förlängs med 2 månader från 6 till 8 månader.
• Regler för yrkespraktik där skola och arbetsliv länkas samman och endast företag med kollektivavtal tar emot praktikanter.

Partihandelsavtalet 1 april 2012 – 31 mars 2013

• Löneökningar med 665 kronor/månad och heltidsanställd varav 366 kronor fördelas generellt och299 kronor lokalt (motsvarar 3,82 kronor/timme varav 2,10 kronor/timme generellt och 1,72 lokalt).
• Lägstalönerna höjs med 532 kronor/månad (3,06 kronor/timme).
• För dig med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid blir semesterlönen per betaldsemesterdag minst 1 085 kronor vid fyllda 18 år och 1 280 kronor vid fyllda 21 år.
• Ny paragraf i avtalet som bringar ordning och reda vid anlitande av bemanningsföretag och att enbart bemanningsföretag med kollektivavtal får användas.

REKOMMENDERAS:
Röda berget - Framgång för Handels

Handels slår rekord i antal värvade medlammar.

Handels har slagit rekord i att värva antalet medlemmar.

Man har lyckats med att värva 982 medlemmar på en månad. Årets marsresultat är det bästa sedan man började mäta på nuvarande sätt 1997, det vill säga enbart på yrkesaktiva medlemmar.

Även Hotell- och restaurangfacket (HRF) kan efter mars månad återigen konstatera att nedgången i medlemsantalet är bruten. Bara hittills i år har 2400 nya personer begärt inträde.

Handels rekordökning av medlemmar kommer mitt under brinnande avtalsrörelse där man har lagt ett varsel mot Svensk Handel som vägrat att förhandla sen dag 1. På Sveriges Radio nyheter rapporterar man:

Handels strejkvarsel har sin tyngdpunkt på partihandeln, det vill säga lager. Det gör alltså att betydligt fler branscher än bara handeln berörs. Förutom att hotell och restauranger riskerar att stå utan varor berörs också till exempel delar av byggindustrin eftersom flera lager som levererar varor direkt till byggföretag skulle tas ut i strejk.

Sammantaget så stärks Handels och HRF i avtalsrörelsen för fler går med i facket.

Svenskt Näringslivs uttalande är så dumt så klockorna stannar

Svenskt Näringsliv

Den 31 mars löper avtalet mellan Svensk Handel och Handels ut och en stor sektor på arbetsmarknaden kommer att vara i ett avtalslöst tillstånd. Så ser det ut så länge Handels vägrar sätta sig vid förhandlingsbordet.

Förhandlingarna kring ett nytt handelsavtal har strandat då Handels vägrar gå med på den årstakt i löneutveckling som många andra LO-förbund redan ställt sig bakom.

För det första är det inte Handelsanställdas förbund som har strandat förhandlingarna.
Alla, även Svenskt Näringsliv är vid alla andra tillfällen överens om att den som kallar in medlingsinstitutet är också den som strandar förhandlingarna. Så den stiltje som det oroas för. Den är Svensk Handel fullt ut ansvariga för. Säkerligen utifrån förhållningsorder av just Svenskt Näringsliv.

För det andra så har Svenskt Näringsliv helt omdefinierat begreppet förhandling.

Så här definierar Wikipedia ordet förhandling.

En förhandling är en överläggning för att nå en överenskommelse och/eller fatta olika beslut.

Det är alltså inte ett möte där man går in med redan fasta övertygelser och så håller man sig till dessa benhårt. Det blir liksom inget ge och ta då. Det som kallas för kompromiss. Jag är lite extra tydlig för det verkar vara svårt för vissa arbetsgivarorganisationer att förstå det här.

Svensk Handel vägrar förhandla

Avtalsrörelsen är marknadsplatsen där priset på arbete ska förhandlas fram. Varje ord i ett kollektivavtal kan mätas i kronor och ören för oss och för arbetsgivarna.

Fackförbundet Handels, som är en del av LO-samordningen, har fastnat i förhandlingarna med Svensk Handel. Handels medlemmar kräver rätt till heltid, trygga anställningar samt rättvisa och jämställda löner. Motparten vägrar förhandla och säger nej till alla förslag på utveckling av avtalen.

Svenskt Näringsliv målar upp en egen bild där företagen kommer att gå omkull om möjligheten till visstidsanställningar begränsas. Marknaden är osäker. Ökade löner äventyrar hela näringslivets utveckling, den svenska modellen ställer bara till elände. Den propagandamaskin man satt igång från arbetsgivarsidan har givetvis ett syfte. Men det är viktigt att man ser förbi den och behandlar retoriken som arbetsgivarnas vapen att skapa opinion.

Är Handels medlemmars krav så orimliga som Svenskt Näringsliv påstår? Vi säger nej.

Vinsterna och kassaflödena är så pass bra att pengarna räcker till både amorteringar, investeringar och till att behålla bra utdelningar

Vi kommer inte kunna förhandla ner priset på mjölk, bensin och huvudvärkstabletter. Vårt starkaste vapen är ett annat och vi borde inte vara rädda för att använda det.

Handels kamp riskerar att utvecklas till en stor konflikt. LO:s avtalssekreterare Per Bardh betonar att de elva LO-förbunden inom samordningen kommer att agera gemensamt för att uppnå resultat. Han pekar på att flera avtal för lågavlönade grupper löper ut samtidigt. Ett koordinerat konfliktvarsel är en möjlighet att sätta press på arbetsgivarna.

Blåser Handels till strid ligger tiden när avtalet löper ut mycket strategiskt. Påskhelg. Av tradition går handeln då för högvarv. En tid där arbetsgivarna inte för allt osålt smör i Svea Rike vill ha konflikt.

Relaterat:

Dagens Arena - Så sabbar låga löner ekonomin

Arbetet - Medlingsinstitutet krockar med facket(s jämställdhetspotter)

Löntagarbloggen - Arbetsgivarnas prat om ansvar skorrar falskt

Lagena sparkar ut bemanningsföretag som misskött sig

Efter Radio Stockholms och P3 Nyheters avslöjande om att Uniflex, som erbjudit anställda påhittade uppdrag för att slippa betala ut så kallad garantilön. Så säger Lagena upp sitt avtal med Uniflex skriver LO-tidningen

Lagena, som levererar öl, vin och sprit, till Systembolaget, säger upp avtalet med bemanningsföretaget Uniflex. Logistikchefen Rickard Slettmyr skriver att ”det förekommit ett administrativt arbetssätt hos Uniflex som vi på Lagena inte tycker är förenligt med vår leverantörspolicy och Lagenas värderingar”. LO har anmält bemanningsföretaget Uniflex till branschorganisationen Almega.

Samtidigt som avslöjanden om fusket inom bemanningsbranschen, så höjs temperaturen inför avtalsrörelsen, så här säger Jonny Olsson på Dagab lager till Handelsnytt

Handels borde gå i strejk för att begränsa inhyrningen på lager, anser Johnny Ahlgren på Dagab i Jordbro.–Tar vi inte konflikt nu så försvinner vi, säger han.

En spännande avtalsrörelse väntar med många konflikter.

Läs mer om avtalsrörelsen.:
Handels
Svensk Handels vilseleder om att man följer industrinsavtal

Byggnads vill införa Arbetsmiljöcerfiering

När Byggnads över lämnade sina avtals krav till Sveriges Byggindustrier så var en av kraven en ny Arbetsmiljöcertifiering. Bakgrunden till detta är att 18 personer dog förra året i arbetsplats olyckor.
Vi har tidigare skrivit om detta hur Byggnadsmedlemmar i Örebro beskriver sin arrbets siutation:

– En form kan ju snurra, den väger ju 1500 kilo och då kan ju någon komma i kläm. Är det så att det blåser ute då kan vinden ta tag i formen också. Det kan ju sluta i katastrof, säger byggnadsarbetaren Georg Richter. I februari hade vi ett tillbud här på Sörbyängen när fyra formar välte. De var inte förankrade och välte, det var vinden som tog tag i dem och en lärling som hamnande under, men han klarade sig, berättar han.

Avtals kravet bygger på att man inrättar en inrättar av parterna ägd arbetsmiljöfond till vilken en avgift i procent efter vinst betalas in av alla anslutna företag. Överenskommelsen bygger kortfattat på:

Förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering inklusive företagshälsovård.

• Obligatorisk anslutning till kvalitetssäkrad företagshälsovård 
• Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 
• Obligatorisk medverkan – om enskild arbetstagare inte motsätter sig det – av skyddsombud.

Införande av en arbetsmiljöcertifiering av byggsektorns företag och ett "grönt kort" för anställda som krav för att få beträda en arbetsplats.

• Sluter en principöverenskommelse om utveckling av en arbetsmiljöcertifiering på företagsnivå 
• Avtalar om införande av ett "grönt kort" för anställda, eventuellt kopplat till ID06 och utvisande att den anställde genomgått för de aktuella arbetsuppgifterna relevant utbildning.

Heltäckande utbildningsprogram inom arbetsmiljö för olika kategorier av arbetsledare, skyddsombud och anställda inom byggsektorn.

• För alla som ska utföra arbete på en byggarbetsplats  Ett system med "grönt kort" enligt ovan inrättas för att säkerställa att alla anställda och underentreprenörer har erforderlig utbildning.
• För skyddsombud och arbetsledning. Alla nya skyddsombud och arbetsledare ska inom tre månader ha startat sin grundutbildning. Alla skyddsombud och arbetsledare får påbyggnadsutbildning i specifika frågor med tillhörande regelverk. Alla som utses till huvudskyddsombud (HSO) eller regionalt skyddsombud (RSO) får funktionsutbildning för HSO respektive RSO.
• För anställda i företag som inte har svenskt kollektivavtal Genom en direkt produktionsavgift finansieras följande utbildning: 2 dagar med följande innehåll: Parterna och avtalen + Skyddsombudens roll + Genomgång av arbetsmiljölagen och föreskrifterna.

 Sveriges Byggindustrier svarar den 26 december på kraven:

Arbetsmiljöfrågan är alltid viktig och Sveriges Byggindustrier kommer att fortsätta arbeta med den dagligen tillsammans med fack och arbetsgivare, men det kommer inte att ingå som en del i årets avtalsförhandlingar, vilket Byggnads själva varit med och slagit fast när de undertecknade Byggavtalet hösten 2010.

Parterna började förhandla  den 20 januari och nästa gång de träffas är den 2 februari.

Läs mer om avtals förslaget:
Byggnads avtalsförslaget
Arbetsmiljöcertifiering 
Tidigare bloggat:
Svenska chefer har noll koll på arbetsmiljö

Svensk Handels vilseleder om att man följer industrinsavtal

Idag växlade Handelsanställdas Förbund och Svensk Handels sin avtals krav.

Handels krav i korthetDetaljhandelsavtalet/Partihandelsavtalet

• Löneökningar med minst 860 kronor/månad och heltidsanställd, plus en jämställdhetspott på 100 kronor för avtalsområden där snittlönen ligger under 22.400 kronor i månaden.
• Att lägstalönerna höjs med 860 kronor/månad.
• "Att bemanningsföretag enbart utgör ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar och inte används som en permanent och regelbunden lösning." gäller endast partihandeln.
• Se övriga krav Här

Svensk Handels krav

• LönerAvtalets minimilöner höjs med 3,0 procent på 14 månader.
• Höjningen av minimilönerna för 16- och 17-åringar begränsas dock till 1,5 procent.
• Höjningarna av minimilöner sker inom ramen för den totala löneökningen om 3,0 procent.
• Se övriga krav Här

För Svensk Handel blir det billigare att följa industrins löneökning i procent, för att inom handeln har man en mycket mindre lön än inom industrin. Handelsnytt förklara följande:

"Handels lönekrav följer vad majoriteten av LO-förbunden enats om: 860 kronor mer per månad för lagerarbetare och en hundralapp extra till butiksanställda i ett ettårigt avtal.Svensk Handel svarade med att erbjuda exakt det som industrifacken fick i december: 3,0 procent på 14 månader. Översatt till kronor i ett tolvmånadersavtal innebär det 553 kronor per månad i de kvinnodominerade butikerna och 613 kronor på de mansdominerade lagren – raka motsatsen till Handels krav på större löneökningar för butik än lager."

Till SVT förklara Svensk Handel:

Handelsarbetsgivarna brukar erbjuda industrinormens löneökningar i procent plus ett kronpåslag så att de handelsanställda får lika mycket i kronor räknat som de industrianställda. Det finns det inte pengar till den här gången, enligt Dag Klackenberg.

Nyheterna P4 Sörmland rapporterar
Leif Johansson, lokalt fackombud i Sörmland, tycker att det är orimligt.Att handeln skulle gå så dåligt att det inte finns utrymme för några extra lönesatsningar, det håller inte Leif Johansson med om.

Industrins avtal ger ca 750 kr. Svensk Handel har gett ett riktig skambud på 550 kroch dessutom så påstår man att man följer industriöverenskommelsen, lågt, jävligt lågt. Det är pengarna i plånboken som räknas och inget annat!

Ensam är inte stark

Organisationsgraden för landets taxiförare är genomgående urusel.
Det finns ungefär 15 000 taxibilar i landet.

Som vem som helst kan räkna ut är det svårt att sluta bra avtal med Biltrafikens Arbetsgivarförbund när det är fler taxiförare som inte är med i facket och vars företag inte heller har ens ett hängavtal med facket än vad det finns medlemmar.

Det enda sättet som taxichaufförer kan påverka på, är genom att organisera sig.
Så länge som branschen ser ut som den gör, så är det i princip omöjligt att få till några förbättringar, för så länge det finns de som vill jobba för lägre lön än vad avtalet stipulerar, under längre arbetspass än vad man egentligen får - så kommer BA utnyttja det faktum att det är svårt för en taxichaufför att få drägliga arbetsvillkor.

Det fackliga löftet - att aldrig arbeta till sämre lön eller lägre villkor än vad vi arbetare lovar varandra, det går bara att genomföra om vi är många som lovar varandra detta.
Det gäller inom alla branscher, inte minst inom taxi.

Tyvärr fick Svenska Transportarbetareförbundet inte igenom de krav vi ville ha.
Jag misstänker att taxichaufförerna kommer att höra av sig och gå ur i protest mot det tecknade avtalet - och det enda det leder till är att nästa avtal blir än sämre.
Var kvar - värva ytterligare en kamrat, tillsammans blir ni starkare och facket blir den motpart till arbetsgivarna som behövs.

Här i LO-tidningen kan du läsa mer om hur själva avtalet blev.

Låga lägstalöner och hög arbetslöshet

Det finns stora skillnader i lägstalönenivåerna inom LO. Det visar LOTidningen, som också fastställer att det kan skilja så mycket som 9 000 kronor mellan den lägsta ingångslönen till den högsta ingångslönen.

Sämst: HRF:s ungdomslöner
Bäst: Målarnas ingångslöner

– Det säger sig självt att man inte klarar sig på den lönen. Man är myndig, får rösta och man är ansvarig för alla sina handlingar, men man får inte en lön så att man kan flytta hemifrån, säger Ella Niia, ordförande för Hotell- och restaurangfacket (HRF).

Arbetsgivarna ser dock envist och generellt kopplingar mellan ungdomsarbetslöshet och höga ingångslöner. David Johnsson, förhandlingschef för Trä- och möbelföretagen, har ingen annorlunda åsikt i detta:

–  Höga lägstalöner trycker upp löneläget och påverkar företagens benägenhet att anställa. Det drabbar främst unga som får svårare att få jobb.

I de lägst avlönade branscherna ligger arbetslösheten stadigt på höga nivåer. Ofrivilliga deltidsanställningar och otrygga anställningsformer. Ungdomsarbetslösheten kretsar i Sverige mellan 25 och 30 procent. Och det gör den alltså trots att flera branscher har mycket låga ingångslöner.

Pontus Sjöstrand, ­för­hand­lingschef för Sve­riges Hotell- och restaurang­företagare, har inte oväntat en annan syn på de lägsta lägstalönerna:

– Jag tycker att ingångslönerna ligger för högt i förhållande till övriga löner på avtalsom­rådet. Det ger en hoptryckt lönestruktur och vi vill ha större lönespridning. Den som kommer in utan erfarenhet och kompetens ska tjäna mindre än den som har erfarenhet, är duktig och har utvecklats inom yrket.

I hotell- och restaurangbranschen; den med de lägsta ingångslönerna, tjänar en snittarbetaren ungefär 2000 kronor över ingångslön. Den stora majoriteten arbetare kretsar under hela sin karriär i branschen ständigt väldigt nära avtalens lägstalöner. Det skulle ju kunna kallas lönespridning eller löneglidning - som en rutschkaneglidning, på asfalt, med superlim under arslet.

Dagens svammel: Jonas Milton om "höga" löner

– Det är mycket bekymmersamt att industrins avtal kommit att hamna på så höga nivåer, säger Jonas Milton, vd Almega. För tjänstesektorns företag, med mycket hög lönekostnadsandel, ligger industrins avtalsnivåer alltför högt i rådande besvärliga konjunkturläge. För tjänsteföretagen gäller det att avtalen i högre grad måste knytas till de enskilda företagen och medarbetarens prestation.

Ja, lönerna i Almegas branscher är fruktansvärda. Inom hotell- och restaurangbranschen till exempel, där är minimilönen hela 18 000 kronor. Löntagarbloggen misstänker att Jonas Miltons löneläge är något högre.

Facken inom Industrin kallar till presskonferens 14.45

Efter att OPO:s slutliga framställan avvisades av Facken inom Industrin så har samtalen i olika konstellationer fortsatt kontinuerligt.

Nu meddelar GS på sin facebook-grupp att

"Facken inom industrin håller pressträff 14.45"

På IF Metalls hemsida kan man läsa att både arbetsgivar- och arbetstagarparternas förhandlingsdelegationer fortsatte sitt arbete i söndags.
Att förhandlingsdelegationerna för Teknikavtalet IF Metall, Stål- och metallavtalet, Gruvavtalet, Allokemiska avtalet, Kemiska fabriker samt Gemensamma metallavtalet nu träffas innebär givetvis också att IF Metall, under ledning av de opartiska ordförandena, är beredda på fortsatta förhandlingar med förhoppningen om att dessa ska leda fram till nya avtal.

På arbetsgivarnas informationssidor kan man som vanligt inte läsa ut att det pågår någon aktivitet alls. Transparens är inte prioriterat.

OBS! Facken inom Industrin svarar på slutbud 18.15

Igår tisdag kom då slutbudet från de opartiska ordförandena.

Den slutgiltiga hemställan från industrins egna medlare innebär ett lönepåslag på 2,6 procent under 13 månader. Avtalsförslaget innehåller inget annat än ett löneförslag.

Det erfar LO-Tidningen. Tidigare fick fack och arbetsgivarorganisationer i industrin ta emot den slutgiltiga hemställan. Arbetsgivarna ska svara mellan klockan 17 och 18 imorgon onsdag medan facken ska ge sitt besked direkt efter.

Facken inom Industrin kommer hålla en direktsänd pressträff där alla förbunden är med. Den sker 18.15.


Dagens Arbete beskriver vad som gäller om det blir konflikt.

Tidigare skrivet om avtalsrörelsen finns här

Slutbud i avtalsrörelsens första rond

Idag lägger de opartiska ordförandena (OPO) sitt slutbud till parterna inom Industriavtalet. Det ska bli spännande att se om något har förändrats sen det bud som las för några dagar sedan av medlarna och enhälligt avslogs av både arbetsgivarna och Facken inom industrin. Uppdatering! OPO skjuter fram sin hemställan en dag till och kommer med den i morgon tisdag. Man kan tänka sig hur det stöts och blöts bakom de dörrarna.

En vecka har gått sedan både fack och arbetsgivare förkastade de opartiska ordförandenas (opos) förslag på ett avtal på 22 månader med löneökningar på 3,9 procent. Facken vill bara ha ett ettårigt avtal och anser att nivån i förslaget är alldeles för låg. De står fast vid sitt krav på 3,7 procent på 12 månader.

Arbetsgivarna är lika eniga om att budet var för högt. Både Teknikföretagen och Livsmedelsindustrierna vill i stället fortsätta med nivån i det nuvarande avtalet, 3,2 procent på 22 månader.

Något som är väldigt talande är dock arbetsgivarnas inkonsekvens i sin argumentering som Stefan Löfven fångar bra.

– När vi förhandlade förra gången 2010 sa de till oss: Titta bakåt, vi har precis lämnat krisen, det finns egentligen inget utrymme för löneökningar.

– När vi förhandlar nu säger de att vi ska titta framåt, och att det inte finns något utrymme för det kan komma en enorm kris framöver.

Tidigare har Finland och Österrike äventyrat sin egen arbetsmarknad och nu har ett nytt "ansvarslöst" avtal har slutits ute i Europa. Denna gång är det 75000 tyska metallarbetare.

Den första 1 december i år får 75 000 tyska stålarbetare i Nordrhein-Westfalen sina löner höjda med 3,8 procent.[...]
Förutom löneökningarna fick facket också igenom sina krav på att unga som varit lärlingar i ett företag ska garanteras fast jobb.
[...]
Facket hade också krävt bättre villkor för äldre. Uppgörelsen innebär att det nuvarande avtalet om deltidspension förlängs. En partsgemensam arbetsgrupp ska också arbeta vidare med en ny modell för de äldres utträde ur arbetslivet.

– Vi har nått vårt mål. Alla anställda får rejält mer pengar. Ett plus för våra medlemmar och finansierbart för företagen, säger han på IG Metalls hemsida.

Åter till Sverige och de ansvarsfulla arbetsgivarna...
För när det gäller direktörernas egna ersättningar och bonusar så gäller helt plötsligt andra regler. De rusar iväg nu igen. Ingen kris och ansvarsfullhet synes där inte vilket jämlikhetsanden visar.
Bäst, eller kanske värst i klassen är Dometics VD.

Med en inkomst på 33,8 miljoner kronor toppar Dometics vd, Fredrik Möller, inkomstlistan för direktörer. Han tjänar 116 gånger mer än metallarna på företagets fabrik i Tidaholm. Och troligen är hans inkomst högre än den sammanlagda lönen för fabrikens 93 anställda.

Det visar ju bara vad arbetsgivarpartens ord om ansvarsfullhet egentligen är värt.

Första förslaget lär avslås av de fackliga - Livs först ut att ge svar

Så har nu alltså första förslaget kommit från OPO (De opartiska ordförandena) i sak ett antal rutinerade rävar från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna som nu avslutat sin aktiva karriär i sina respektive organisationer.

LO-tidningen

Löneförslaget skulle ge 1,5 procent påslag under det första året och 1,4 procent under de följande tio månaderna. Till det kommer en löneöversyn på sammanlagt 1,0 procent.

I förra veckan frågade opo fack och arbetsgivare om de kunde tänka sig en avtalslängd på 22 månader. Arbetsgivarna sa ja till det medan facken sa att de inte vill ha ett avtal som går ut den sista november.

Avtalskraven från Facken inom Industrin är 3.7% på 1 år så förslaget från OPO betyder alltså i stort sett hälften av det förslaget. Det är inte realistiskt att ens i närheten tacka ja till ett sådant bud. Det har inte heller Livs gjort som första arbetstagarpart.

– Nivån är alldeles för låg och skulle ge oss avsevärt lägre lönehöjningar än vad man redan fått och kommer att få i de europeiska länder som både vi och arbetsgivarna jämför oss med, säger Livs ordförande Hans-Olof Nilsson i en kommentar.

På den andra punkten med avtalets längd så kan jag tycka att det är konstigt att arbetsgivarna godkände 22 månader om de faktiskt menar allvar med att de är oroliga för framtiden. Men det visar väl också på att det är lite av ett skambud som OPO har lagt. Men framförallt betyder en avtalslängd på 22 månader att avtalet går ut med ca ett halvårs skillnad från de andra fackförbunden så det blir helt enkelt mycket svårare att samordna en central förhandling nästa gång. Det är dock inte förvånande utifrån det perspektivet att arbetsgivarna tycker det är bra. Ett av deras huvudkrav är ju fullständigt lokala förhandlingar. Något som bara gynnar den ekonomiskt starkare parten. "Formen är den fattiges vän" var det en klok man som sa häromdagen. Formen som gynnar central förhandling är därför viktigt för Facken inom Industrin i just den här frågan.

Uppdatering!
IF Metall har nu också kraftfullt sagt nej till OPO:s bud se webb-tv inslaget här
samt även GS-facket. Deras svar här.
Unionens svar här med en länk till deras kartläggning av de 250 börsbolagens lönsamma 2011.
Slutligen även det Sveriges ingenjörers avslag här.