Avtal klart för Unionen men Almega-Koskinens sura uppstötningar finns i minnet

Enligt Unionens pressmeddelande nu på söndagskvällen är avtal nu klart med Almega tjänsteföretagen. Inga konstigheter när parterna väl sätter sig vid förhandlingsborden. Även Almega meddelar samma sak. Men de kan fortfarande inte låta bli att formulera sig som dåliga förlorare. Ett språk som ansvarsfulla parter borde kunna hålla sig ifrån när avtalet nu är överenskommet.

Förbundsdirektör Stefan Koskinen:

– Hade Unionen varit beredda att förhandla om dessa förändringar innan de varslade om strejk hade vi kunnat träffa avtal redan då. Nu valde Unionen istället att helt i onödan strejka istället för att förhandla, säger Stefan Koskinen förbundsdirektör på Almega Tjänsteföretagen.

Det är dock inte förvånande för språkbruket från sagde Koskinen har gått över alla gränser både vad gäller desinformation, hot och allmänt vulgärt ohyfs under den här avtalsrörelsen. Röda berget förtydligar:

... Som extra sur grädde på moset använder han invektiv som ”utpressning” och ”gisslan” som en beskrivning av en normal konfliktstrategi. Koskinen framställer vad som är en mänsklig rättighet som något kriminellt. Hans företrädare sade samma sak om den lika och allmänna rösträtten.

Även Johan Westerholm på Mitt-i-steget belyser detta vidare i ett mycket informativt inlägg, här ett utdrag ur en lång lista av tvivelaktiga uttalanden:

Koskinen påstår: - Att Unionens medlemmar försöker skada sin arbetsgivare. 

Fakta: - En strejk under en avtalsrörelse är alltid en konflikt mellan centrala parter, det Koskinen försöker göra är att skuldbelägga enskilda medlemmar för något som Almega är orsaken till. Både Unionens medlemmar och Almegas medlemmar är försäkrade genom sina konfliktfonder, parternas medlemmar drabbas alltså inte. Koskinens val, att syssla med den här typen av argumentation, kan jag inte tolka på annat sätt än att hans position är lika svag internt som hans argumentation i dialogen med Unionen via sin blogg.

Så vad var det då för hemska och oansvariga krav som ställdes av Unionen?

De två nya avtalen innebär en löneökning på 2,6 procent under avtalsperioden och en garanterad löneökning för varje individ på 300 kronor i månaden. De innehåller också en överenskommelse om att de 0,2 procent som avsattes för kompetensutveckling i 2010 års avtalsrörelse disponeras lokalt. Om lokal överenskommelse inte träffas läggs de 0,2 procenten till löneökningsutrymmet på 2,6 procent.

Det var vad Förbundsdirektör ansåg var illa nog för att bland annat skuldbelägga enskilda medlemmar för. Står verkligen de tjänsteföretagen som är medlemmar i Almega bakom de orden och den behandlingen av medarbetare?

Regelbunden övertid – inte bra för hälsan

Bilden är tagen från Metro Januari 2010


Unionen har gjort en undersökning när det gäller övertid och ohälsa. Det är privattjänstemännen som blivit tillfrågade i en enkät, skriver Unionens facktidning Kollega.

Stress och arbetsbelastning är det område som de drygt 2 500 arbetsmiljöombuden som svarat på Unionens årliga enkät anser är mest angelägna att arbeta med. Det är också det område som, tillsammans med arbetstiden, ökat mest jämfört med tidigare år.

Fler jobbar kvällar, nätter och helger, fler har fri arbetstid och övertiden har ökat.

På 83 procent av de tillfrågade arbetsplatserna jobbar tjänstemännen övertid regelbundet, trots att det är emot både lag och avtal.

Dessutom är ofta övertidsersättningen bortförhandlad, men inte övertiden.

Vissa saker kan man inte förhandla bort och det är arbetsgivarnas förbannade skyldighet att jobba med riskbedömningar av arbetstidsmönster.

Detta säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Unionen.

39 procent av arbetsmiljöombuden svarar att tjänstemän på deras jobb varit sjukskrivna på grund av arbetstiden det senaste året.

Det är inte tydligen inte så stor arbetsbrist på den privata tjänstemannasidan, det är brist på respekt av de anställda.

OBS! Facken inom Industrin svarar på slutbud 18.15

Igår tisdag kom då slutbudet från de opartiska ordförandena.

Den slutgiltiga hemställan från industrins egna medlare innebär ett lönepåslag på 2,6 procent under 13 månader. Avtalsförslaget innehåller inget annat än ett löneförslag.

Det erfar LO-Tidningen. Tidigare fick fack och arbetsgivarorganisationer i industrin ta emot den slutgiltiga hemställan. Arbetsgivarna ska svara mellan klockan 17 och 18 imorgon onsdag medan facken ska ge sitt besked direkt efter.

Facken inom Industrin kommer hålla en direktsänd pressträff där alla förbunden är med. Den sker 18.15.


Dagens Arbete beskriver vad som gäller om det blir konflikt.

Tidigare skrivet om avtalsrörelsen finns här

Unionen utreder holländsk modell om flexibla arbetstider

Vardagspusslet
Nederländerna har Europas kanske gladaste arbetsliv, skriver regionstyrelsen i Stockholm i en motion till Unionens kongress

Kollega:

Efter omröstning i kongressen, Unionens högsta beslutande organ, har förbundet fått i uppdrag att utreda "modell Holland".
Modellen innebär bland annat att individen har möjlighet att själv bestämma över sin arbetstid, huruvida man ska jobba fler eller färre timmar, och också hur timmarna ska förläggas.
Rätten gäller på alla företag med mer än tio anställda.

Även Arbetarrörelsens Tankesmedja tar upp denna modell i sin rapport "Arbetstider och ett hållbart arbetsliv"

Du tjänar på att vara öppen om din lön

Det berättar Unionens förbundstidning Kollega:

Det gör du dessutom på flera sätt. Det är inte bara genom att det blir mer tillförlitlig lönestatistik i branschen vilket kan göra att facket ger råd om fel lön när du söker jobb.

Nej, den viktigaste anledningen är att du avväpnar en arbetsgivare som använder hemliga löner för att kunna söndra och splittra. Kanske framförallt mellan de som är fackliga medlemmar och de som är oorganiserade. Ingen vet då om arbetsgivaren "belönar" den som inte är medlem eller om du tjänar på att du har styrkan av den fackliga förhandlingsorganisationen bakom dig.

Det är bara arbetsgivaren som tjänar på att du smusslar med din lön. På företag där lönen är öppen har det gynnat de anställdas löneutveckling. Dessutom blir det mindre spekulationer och risk för felaktiga löner när alla vet vad kollegorna tjänar.

Vi betalar inte, vi betalar inte

Vi betalar inte, vi betalar inte

är titeln på en pjäs av Dario Fo, men den passar även som en sammanfattning av Svenskt Näringslivs syn på årets avtalsrörelse. Tvärtom verkar det som om arbetsgivarna helst såg att företagen fick statliga bidrag för sina anställda och att all arbetskraft hade samma usla villkor som FAS 3 – deltagarna.

I ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv står;

Svenskt Näringslivs styrelse har i dag beslutat om de privata arbetsgivarnas gemensamma och övergripande mål i de kommande avtalsförhandlingarna. De viktigaste målen är avtal som bidrar till fortsatt tillväxt, företagsanpassad lönebildning, inga låglönesatsningar och ingångslöner som möjliggör nya jobb.

Det betyder att arbetsgivarna helst inte vill höja några löner alls samt att anställningstryggheten ska försämras ännu mera.

Sedan tidigare har Almega och Teknikföretagen gått ut med krav som i korthet bland annat handlar om att de vill;

• sätta lönerna lokalt
• ha flexibla arbetstider
• frysa ingångslönerna/lägstalönerna)
• ha nya omställningsregler (dvs. fritt avskeda och anställa på korttid)
• få visstidsanställa i 24 månader
• ha individuella övertidsöverenskommelser
• inte ha löneöversyn, måltal och individgarantier.

Här är löntagarbloggens översättning av Almegas sju krav.

Kort sagt arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv att allt flera ska få samma löne- och anställningsvillkor som timvikarierna har på dagens arbetsmarknad.

Vilka som sedan på sikt ska ha råd att köpa de varor och tjänster som företagen erbjuder på marknaden när alltfler ska bli långlöneslavar är höljt i dunkel.

Att de flesta företagen haft en bra ekonomisk utveckling enligt bland annat Unionens undersökning är också en faktor som arbetsgivarorganisationerna väljer att ”glömma” bort.

Det fjärde kvartalet 2011 kommer att bli mer lönsamt än något annat kvartal sedan 2005. Det visar Unionens granskning av 25 svenska storbolag inom industri, tjänstesektor och handel[.]

Hela Unionens rapport

LO:s avtalskrav

Facken inom Industrins avtalskrav

/Lars Bäck


Vi gästbloggar på Du & Jobbet hela vecka 40 och väljer att dubbelpublicera detta inlägg med lite fördröjning.

Saab verkar inte ha fler än 9 liv - Maud Olofsson är förvånad

Om SAAB har nio liv så är nog de flesta avverkade nu.

Vänersborgs tingsrätt har sagt nej till rekonstruktion.

Saab kan visserligen överklaga beslutet till hovrätten, senast den 29 september, och teoretiskt också till Högsta domstolen. Men ett överklagande ger inget skydd från konkursansökningar så länge det inte finns något beslut från hovrätten.

Metalls chefsjurist Darko Davidovic beskriver tingsrättens beslut som en besvikelse.

”Framför allt för de anställda, som hade en förhoppning om att snabbt få ut sina pengar och att företaget skulle få en chans att komma på fötter”, säger han till di.se.

Den bästa lösningen är nu att Saab begär sig själva i konkurs, om inte bolaget snabbt kan hitta en lösning på sina finansiella problem, anser Darko Davidovic.

Näringsminister Maud Olofssons aktion och reaktion? Hon är överraskad.


– Det är ju väldigt ovanligt att tingsrätten säger nej till en rekonstruktion, säger hon.

– Vi får väl avvakta vad Saab-ledningen gör men också vad de fackliga organisationerna gör.


En fråga man kan ställa sig är vad andra regeringar gjorde för sin bilindusti under den ekonomiska krisen.

USA: General Motors 50 miljarder i nödlån - 89 % i vinst

Frankrike: Renault och Citroén 63 miljarder i nödlån - Renault 63 miljarder i vinst
Tyskland: 300 miljarder i stöd Opel lever och utlovar vinst i år men där verkar det inte gått lika bra

Apropå Saab:s nio liv... man överklagar rekonstruktionsnejet och köper sig lite mer tid.

Lönestöld drabbar alltfler anställda under 30 år

Med lönestöld menas att den anställdes arbetsgivare helt enkelt undanhåller hela eller delar av lönen. 2 gånger av 3 som detta sker så gäller det företag som inte har tecknat kollektivavtal.

Unionen kan i en ny rapport berätta att det här är den typ av förhandlingsärenden som facket unionen oftast får hjälpa till med när det gäller ungdomar under 30 år. Siffran är så hög som 19 % av alla ärenden för den här gruppen.

Som ung eller för den delen som ensam anställd så kan det vara väldigt svårt att hävda sig mot sin arbetsgivare när sånt här sker. Det är också en väldigt krånglig process. Som facklig medlem kan du få hjälp i hela processen. Det innefattar såna steg som kravbrev, betalningsuppmaning, förhandlingar och som sista åtgärd att försätta företaget i konkurs för att få ut sin statliga lönegaranti.

ÄVen TV4-nyheterna hade ett inslag om saken.

Unionen kritiserar Almega för missbruk av lokala löneavtal

SvD
Tjänstemannafacket Unionen har nyligen avlossat skarp kritik mot att Almega inte tar ansvar för modellen med lokal lönebildning. Det knappt ett år gamla ­avtalet för it- och telekombranschen har enligt facket på företag efter företag använts för att ”till varje pris ge så låga löneökningar som möjligt”.

Jonas Milton säger att han tar kritiken på allvar, men hävdar att på 80 procent av företagen ”fungerar det alldeles utomordentligt bra”.

Vad han alltså i praktiken erkänner är att efter endast ett år av den nya lokala modellen så missbrukar var femte företag detta.

Facken inom industrin är starka tillsammans !

Under fredagen kom det välkomna beskedet om att Facken inom industrin samverkar i kommande avtalsrörelse trots att Teknikarbetsgivarna ensidigt sa upp industriavtalet.

Att samverka på detta sätt gör att vi står enade och starka, preis det Svenskt näringsliv inte vill. Dom hade nog mer hoppats på att förhandla med en splittrad motpart för att hålla löneökningarna nere ytterligare en avtalsperiod.

Hela industrin förhandlar samtidigt – nya förutsättningar inför avtalsrörelsen

Alla parter inom industrin har träffat överenskommelser om en ny tidsplan för förhandlingar om nya avtal 2011. Tidsplanen innebär att förhandlingar kommer att inledas under hösten med avsikt att nya avtal ska vara klara senast den 30 november 2011. Avtalen inom industrin berör ca 500 000 löntagare.

2010 års avtalsrörelse resulterade i att avtalen inom industrin fick olika löptider. Olika arbetsgivarorganisationer och arbetare respektive tjänstemän inom industrin träffade avtal med skilda utlöpningstidpunkter. På de större avtalsområdena är utlöpningstidpunkterna antingen den 30 september eller den 31 januari 2012.

Alla parter inom industrin är överens om att det bästa är att samtliga parter förhandlar om nya avtal vid en gemensam tidpunkt. Det gagnar industrin och hela den svenska lönebildningen och ger bättre förutsättningar för industrin att även framöver ”sätta märket” och att ha en lönenormerande roll på svensk arbetsmarknad. Fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin har därför nu träffat överenskommelser som innebär att kommande avtalsförhandlingar kan ske utifrån en tidsplan med gemensamma förhandlingstidpunkter.

Tidsplanen som parterna är överens om innebär också att krav ska överlämnas till motparten senast den 30 september och att de opartiska ordförandena inträder i förhandlingarna från den 1 november 2011.

Alla parter inom industrin är också överens om att starta ett arbete som syftar till att bli överens om ett nytt/reviderat Industriavtal. Målsättningen är att det arbetet ska vara klart innan 2011 års avtalsrörelse börjar.

Facken inom industrin är: IF Metall,GS,Livs,Pappers,Sveriges Ingenjörer och Unionen.

Aftonbladets kommentar här

Camilla Wedin Industribloggarna här

Tobias Holmberg

Arbetsgivarna är ansvarslösa?

84 procent svarar att det förekommer att tjänstemän arbetar övertid eller mertid regelbundet – varje månad eller återkommande perioder varje år – trots att regelbundet och planerat övertidsarbete är oförenligt med lag och avtal.

Det och mycket mer har Unionens arbetsmiljöbarometer kommit fram till.

Enligt undersökningen uppger också 37 procent av arbetsmiljöombuden att det förekommit sjukskrivningar på den egna arbetsplatsen kopplade till arbetstiden under det senaste året.

Men höjer man blicken och vänder den österut så ser man än mer oroande signaler

LO-tidningen skriver att den ryska arbetsgivarorganisationen RSPP vill se en ny lag som säger att företag ska ha möjlighet att öka arbetsveckan till 60 timmar genom "frivilliga" överenskommelser med den anställde.

I praktiken kringgås bestämmelsen om övertidsersättning redan nu. Många ryska anställda har sett sin standard sjunka de senaste åren, då lönerna inte hängt med prisökningarna. Det är vanligt att man, utöver sin 40-timmarsvecka, går in på en annan tjänst hos sin huvudarbetsgivare och då arbetar utan övertidsersättning.

Och vänder man åter hem till Sverige igen så berättar Läkartidningen om att ett otal nedslag av Arbetsmiljöverket har gjorts senaste tiden gällande överbeläggningar och att människor får ligga i korridorer och att arbetsmiljörutiner inte sköts. Men bestraffningar som vite, vilket regelbundet används, är bara temporära och lokala lösningar.

– Med vitesförelägganden kommer man bara framåt på den enskilda platsen där vi sätter vitet. Vi vill komma ifrån de här vitesföreläggandena och lägga tillbaka ansvaret på arbetsgivaren. Det är inte vi som ska driva arbetsmiljöfrågorna, utan det är arbetsgivaren själv som ska jobba förebyggande och systematiskt undersöka var risker finns och vilka åtgärder som behövs för att ingen arbetstagare ska råka illa ut och för att undvika att det blir vantrivsel på arbetsplatsen.

Så vad säger ansvariga ministern?

– Vi konsumenter – i alla fall jag – är väldigt måna om att handla det som är producerat på ett schyst sätt. Så jag tror att man som konsument på arbetsmarknaden också kommer att välja den arbetsgivare som har en schyst arbetsmiljö och som behandlar sina anställda väl.

Det är Hillevi Engströms svar till de 500 000 Unionen-medlemmar, alla de som drabbas av överbeläggningar på sjukhusen och alla de i LO-yrken som blir sjuka eller dör av de eftersatta, eller ska jag säga neddragna arbetsmiljöresurserna.

Men som Glenn Bergenstoff så klokt påpekar som kommentar till detta under samma artikel
Sen det där med att välja att jobba hos en arbetsgivare som har mycket bättre Arbetsmiljö en grannföretaget verkar ju faktiskt riktigt, riktigt bra! Fast hur blir det då om jag skulle komma på den där Tanken att faktiskt säga nej till ett jobb med motiveringen: Dom har så dålig Arbetsmiljö där! Kommer det verkligen att fungera i praktiken?

Media: DN, SVD
LO-tidningen 1, Läkartidningen,

Fackliga
Utredarna - Utbildningsgaranti en viktig pusselbit
Anpassning och Motstånd - Hur demokratiska är Socialdemokraterna

Andra bra
Jonas Sjöstedt - Regeringen sänker järnvägen

Netroots
Öppna kriskommisionen - Ur våra rötter kommer förändring
Alliansfritt Sverige - Heltäckande slöja, ett låtsasproblem

Johan Westerholm har skrivit två inlägg på samma tema: Socialdemokraterna: Ynkryggarnas sammansvärjning och Socialdemokraterna: Partistyrelsen skriver historia.
Peter Andersson: Middagsbjudningen fixar efterträdarfrågan?
Staffan Lindström: Vi behöver ledare - inte strutsar
Peter Johansson: Skarpt läge för Parti(S)tyrelsen – Vem tar täten och säger upp sig?
Alexandra Einerstam - Maktens djävulska frestelser