Arbetsrätt är inget för högerns unga

Att ungdomsarbetslösheten ökar är ett stort problem. För lite drygt en vecka sedan hördes förslag om reducerade ungdomslöner. I Sverige i stort har vår sittande regering valt att se en verklighet där en sänkning av skatterna, en försämring av sjukförsäkringen och a-kassan sätter fler i arbete. I den europeiska ekonomiska gemenskapen har man valt att åtgärda samma fenomen med lönesänkningar, massavskedanden och höjd pensionsålder.

Det kommer inte som en överraskning att alliansens ungdomsförbund angriper arbetsrätten. Skrotar vi LAS bit för bit och sänker ingångslönerna så kommer alla unga få arbete. Släng in ett litet starta eget-bidrag också så frodas snart ekonomin.

Regeringens nedmontering av arbetsrätt och överlag av det svenska välfärdssamhällets skyddsnät är inte rätt väg att gå. Inte heller den låglönestrategi man anser dagens ungdom vara tvungna att gå igenom för att få vara en aktiv del i arbetsmarknaden. Det är istället tydligt att denna högerpolitik medför en ökad ungdomsarbetslöshet.

Att basera sina åtgärder på fakta visar sig vara en återkommande bristvara för alliansen, även i ungdomsförbunden. Bara det faktum att Lagen om anställningsskydd är semidispositiv motsäger artikelns framställning av lagen som stel. Att lagen är semidispositiv betyder i själva verket att fack och arbetstgivare kan avtala om andra regler, samt om andra principer än anställningstid vid en uppsägning.

Ska vi bara avsluta diskussionen att en försämrad arbetsrätt ska leda till utveckling av samhället och fokusera på exempelvis

Den gemensamma nämnaren för de ungdomar som fastnar i långvarig arbetslöshet och riskerar att slås ut från arbetsmarknaden innan de ens kommit in är bristande utbildning.

Ser man på ungdomsarbetslösheten istället som en del i en massarbetslöshet så är det investeringar och utbildningar som är medicinen. Synd bara att det inte är alliansens medicin.

Sollentuna kommun vill införa ungdomslöner

Folkpartistiska kommunalrådet Lennart Gabrielsson i borgerligt styrda Sollentuna kommun har kommit på ett förslag för hur man ska få bukt med ungdomsarbetslösheten i kommunen: det ska införas särskilda ungdomsavtal inom offentliga sektorn och personer under 25 år ska kunna anställas till 75 procent av lägstalönen i kommunen.

Så här motiverar kommunalrådet förslaget för Ekot:

– Om det kostar för mycket att anställa icke erfaren arbetskraft i dag så är det en bra ingång. Man har ju diskuterat lönens nivå eller inte, men man ska komma ihåg att om man inte har jobb och inte får 75 procent av lägstalönen då får man ingen lön alls, och det är ännu mindre, säger han.

Vadå kostar för mycket? Varför kan man inte anställa fler ungdomar inom offentlig sektor utan att sänka lönerna? Ungdomar är för övrigt inte de enda som är arbetslösa. Borde inte kommunen enligt Gabrielssons logik införa särskilda avtal för långtidsarbetslösa också?

Kommunal både på lokal- och riksnivå kritiserar också förslaget:

Fackförbundet Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund anser att lönen i stället ska höjas och villkoren förbättras.
– Jag tror inte att det är en väg att locka in ungdomar till äldreomsorgen genom att sänka lönerna. Men vi stänger inte helt dörren för att diskutera en modell för utbildning, praktik och handledning, säger hon.

Kommunal varnar också för undanträngningseffekter, att ungdomsavtal kan leda till att ordinarie arbetsuppgifter utförs till lägre lön.

Extra allvarligt är att folkpartisten Lennart Gabrielsson också är vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL. Hans intention är att ungdomsavtalen ska spridas i hela landet. Måtte hans kollegor runt om i Sverige ta avstånd från förslaget.

Debatt i Svt om ungdomslönerna i kväll!

Varje gång som Svenskt Näringsliv börjar känna en oro inför avtalsförhandlingarna så kommer den vanliga frågan upp, sänk minilönerna. Varje gång så använder man samma argument, att det skapar jobb åt unga.

Folkpartiet ställer nu in sig i ledet och ansluter sig till Centerpartiets linje vad gäller sänkta ingångslöner. Partierna menar att med sänkta löner för ungdomar kommer fler av de många arbetslösa i åldern 15-24 bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Jan Björklund till SvD:

- Vi måste gå i den riktningen, och får inte rädas det som är kontroversiellt, om det är rätt och ökar chanserna för ungdomar att få jobb, säger Jan Björklund.

Hur lät då centerns argument? Här är ett exempel där CUF:s nya ordförande Hanna Wagenius uttalar sig, citerat i Camilla Wedins utmärkta inlägg.

”Lösningen på problemet med ungdomsarbetslösheten är uppenbarligen inte att öka arbetsgivares risk vid anställning, eller att höja ingångslönerna ännu mer – det är precis det som försatt oss i den nuvarande situationen. Skulle då lösningen kanske kunna vara att istället ge människor möjligheten att själva välja vilka löneanspråk de vill ha på ett potentiellt jobb”

Men som Camilla Wedin säger om Hanna Wagenius brist på förståelse:

För fattar gör hon uppenbarligen inte om hon tror att det bara är att själv förhandla upp sin lön om man redan från början gått med på en nivå under kollektivavtalen.

För sanningen är ju snarare att de avtalade lägstalönerna håller uppe lönenivån även för äldre anställda i dessa branscher. Lägstalönerna garanterar även att ett omvandlingstryck upprätthålls, det vill säga att jobb med lägre produktivitet slås ut. Lågproduktiva jobb ersätts av jobb med högre lön och bättre produktivitet och så utvecklas branscher.

Frågan man kan ställa sig, varför vill den borgerliga alliansen och Svenskt näringsliv ha tillbaka skoputsare och andra lågproduktiva jobb? Det är lite svårt att hålla borta tanken om herrskap och tjänstefolk.

Den frågan och andra kommer vi alla kanske få svar på när Svt Debatt diskuterar den höga ungdomsarbetslösheten och förslagen om sänkta ungdomslöner ikväll 22.00.

Där deltar bland annat VD för Svensk Handel, Dag Klackenberg; Jytte Guteland, Socialdemokratisk debattör samt inte minst vår vän Daniel Söderberg-Thalebi. Stolta och lite förbluffade kan vi berätta att en av oss skribenter fick ett samtal av Svt Debatts Belinda Olsson. Hon hade hittat inlägg av löntagarbloggen och undrade om vi kände någon ungdom som kunde ställa upp i programmet. Så i skrivande stund kan jag tänka mig att Daniel är någonstans i Göteborg och förbereder sig för sitt deltagande i debatten. Daniel är aktiv i ung vänster samt har fungerat som skolinformatör för Handels. Det ska bli spännande att se hans sakliga och skarpa debatterande ikväll!

Vi kommer sitta klistrade och kommentera live under programmet. Så följ oss på twitter på #Lontag, #VonnaLi samt #klasskamp. Eller följ #svtdebatt

Kom ihåg. 22.00 på Svt 1

Läs mer:
Lägstalöner och den svenska modellen -Rapport från Handels

Unga har inget att tjäna på sänkt krogmoms

Sänkta ingångslöner dåligt för alla löntagare

Unga har inget att vinna på sänkt restaurangmoms

"Om fler kan äta ute kan fler komma in". Så löd rubriken på ledaren i Svenska Dagbladet för ungefär ett år sedan. Ledaren ifråga handlade om den moms som fortfarande ligger och tynger på restaurangbranschen och som uppenbarligen är anledningen till att människor, med ungdomar i spetsen, inte får några jobb. 8000 nya jobb skulle skapas genom en halvering av restaurangmomsen, så gick tongångarna då.
Ett år senare håller regeringen fortfarande hårt på sitt 5,4 miljarder dyra förslag om momssänkningen. Maud Olofsson förklarar förslaget på en pressträff:

Syftet med sänkt restaurangmoms är att öka möjligheten för unga. Vilka effekter det får beror mycket på konjunkturen. Vi tror att det här är helt rätt åtgärd nu eftersom arbetslösheten fortfarande är på en sådan hög nivå

Regeringen räknar emellertid nu egentligen bara med att skapa 3500 nya jobb genom sänkningen – en siffra som man på konjunkturinstitutet ställer sig skeptisk till.

Resonemanget är ganska lustigt om man roar sig med att likna förslaget om sänkt restaurangmoms med sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Den sänkningen kostade ungefär 2 miljarder och skulle ge många hoppfulla arbetslösa unga jobb. Ett år efter den reformens genomslag gjordes en omfattande undersökning kring detta av HRF och Handels, i vilken det visade sig att andelen unga anställda istället hade sjunkit något. McDonalds, en av de största arbetsgivarna för ungdomar i Sverige, hade då gjort vinster på flera miljoner utan att behöva anställa fler.

Var pengarna tog vägen - de pengar som utgjorde det medel som skulle användas till fler anställningar - kan man ju bara spekulera i. Kanske ligger de och skramlar på bankkonton i skatteparadis. Kanske betalar de semesterresor till Bali, nya sportbilar och ett par lyxvillor som sedan renoveras med ROT-avdrag. De arbetslösa ungdomarna på den iskalla svenska arbetsmarknaden får iallafall aldrig ta del av dem. Och i och med det blir den naturliga frågan vad som ska hända med de ekonomiska medel som sparas in då restaurangmomsen sänks. För ökar anställningarna inte då, ja då har regeringen åter igen lyckats med konststycket att kasta skattebetalarnas kronor och ören rakt ned i VD-fickor.

2008 befann sig strax över 20% av alla ungdomar mellan 15 och 24 år i arbetslöshet. 2009 hade den siffran ökat till strax under 25% och under 2010 stegrade den iväg till över 27%. Siffrorna visar en sak klart och tydligt. Regeringen har ingen aning om hur man bekämpar arbetslöshet bland unga.

/Jenny Bengtsson - Vår nyaste bloggstjärna

Sänkta ingångslöner dåligt för alla löntagare

Folkpartiet sällar sig nu till Centerpartiets linje vad gäller sänkta ingångslöner. Partierna menar att med sänkta löner för ungdomar kommer fler av de många arbetslösa i åldern 15-24 bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Jan Björklund till SvD:

- Vi måste gå i den riktningen, och får inte rädas det som är kontroversiellt, om det är rätt och ökar chanserna för ungdomar att få jobb, säger Jan Björklund.

Det kan finnas skäl till varför förslaget är kontroversiellt. Till exempel visar en rapport som Stefan Carlén, förbundsekonom på LO, gjort på uppdrag av Handels att effekten av sänkta ingångslöner leder till sänkta löner för alla.

Att sänka ingångslönerna ger inte fler jobb, menade han. Det skulle bara betyda att lönerna pressades ner rent allmänt.

- Håller man uppe lägstalönerna så gynnar man alla som jobbar i branschen, sa Stefan Carlén.

Även SSU:s ordförande Gabriel Wikström är kritisk till idén i ett pressmeddelande:

- Folkpartiets förslag om sänkta ingångslöner är inte bara ett hån mot en hel ungdomsgeneration utan kommer också, om det genomförs, öka segregationen på arbetsmarknaden. Vilken är nästa arbetslöshetsgrupp som Folkpartiet vill "hjälpa" med sänkta löner? Nyanlända invandrare, personer med funktionsnedsättning eller människor i övre medelåldern? Med sitt förslag slår Folkpartiet in på en väg som riskerar leda till sänkta löner för stora grupper på svensk arbetsmarknad.

Sänkta ingångslöner eller ungdomslöner är inte attraktivt för ungdomar eller andra löntagare. Det är bara attraktivt för Svenskt Näringsliv. Fråga själv.

Rapporten "Lägstalöner och den svenska modellen"

Konceptet om den "lata eleven" lanseras - lösningen är frysta ingångslöner

Det lanseras just nu en ny punkt på agendan av Svenskt Näringsliv och dess vida förgreningar. Det är synen på den lata eleven. Den svagpresterande i motsats till
den högpresterande. Men inte bara i Sverige, vi har även sett exempel nyligen på uttalanden från den brittiske utbildningsministern om att elever inte är anställningsbara för att de är lata och måste fostras. Detta går igen var man än ser just nu. Som i måndagens brännpunkt av Folkpartiet och Almega.
De som ska åtgärdas och uppfostras på detta sätt är bland annat de 25 000 som nu inte går ut med gymnasiebehörighet. Det är dessa som ska fostras och disciplineras.
Ett ytterligare argument i sammanhanget om den lata studenten är, tror Svenskt Näringsliv, att man ska få lägre studiebidrag om man studerar ”hobbykurser” på universitetet som deras chefsekonom Stefan Fölster väljer att kalla det. Se gärna inslaget, någon har det lite jobbigt och det är inte Karin Olsson.

Det är en del av det, men den andra delen är hur man ska lösa detta problem?
Den samaritiska lösningen på samhällsproblemet med de "svagpresterande" är enligt både Christer Ågren, Vice ordförande på Svenskt näringsliv och Jonas Milton, VD för Almega tjänsteföretagen att frysa ingångslönerna.

- Vi kan väl försöka ett par år och se hur det går, lyder hans ord på SSU:s seminarie ” Är det frihet att välja mellan dåliga villkor eller inget jobb alls?

Vidare menar han att de frysta ingångslönerna ska göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa, men huvudargumentet är ju inte att vi tjänar pengar på det. Den kronan extra kan vi vara utan, menar han. Det är istället för att stärka Sveriges konkurrenskraft som det här borde genomföras, enligt Milton.

På vilket sätt ska det då bli fler jobb av att det blir billigare att anställa? Jo, då kan företagen sätta dessa personer på arbetsuppgifter som nu inte görs.

Vad kan det vara för jobb han menar? Hisspojke, Skoputsare, Citronansvarig på ICA eller vad? Och om nu dessa arbetsuppgifter är så viktiga att få genomförda varför utförs de då inte nu? Betyder det att det är företagens kontraproduktiva spariver som gör att vi har så hög arbetslöshet. För det var ju enligt Milton inte den där extrakronan billigare som hade någon betydelse.

Men det har ju faktiskt kommit ut en ny rapport från Handels och HRF.
Lägstalöners betydelse för den svenska modellen
Experimentet har redan prövats med metoden sänkta arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år, det visar sig att det inte på något märkbart sätt minskat ungdomsarbetslösheten.
Att nu försöka på samma sätt med frysta ingångslöner är lika fruktlöst och skadligt det.

”I rapporten undersöks också vilket resultat regeringens försöksverksamhet med sänkta
socialavgifter för unga har gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en
mycket kraftig sänkning av lägstalönerna för denna grupp. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel och hotell och restaurang. Rapporten landar i slutsatsen att sänkta eller frysta lägstalöner inte skulle öka sysselsättningen bland unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter och öppna upp för extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna.”

LO-bloggen om de som inte fryser sina löner

Görans tankar och bagateller om papperslösas arbetsmarknad

Parkstugan om ett vilset och omvärderande centerparti

Högbergs tankar och Martin Moberg om hur S vill lösa den höga arbetslösheten

Röda berget om att Högern laddar upp för samarbete med SD

IF Metall och ungdomskrisavtalet

I torsdags tog ett splittrat avtalsråd med 5 rösters majoritet beslutet att ge klartecken till ett Ungdomskrisavtal.

Avtalet gäller företagens rätt att till 75 % av avtalets lägstalön anställa/utbilda ungdomar under 25 år. Det ska ske med ett lokalt kollektivavtal med lokala fackklubben och dom har rätt att kräva en utbildningsplan. Detta får ske under 1 år med eventuell förlängning i 1 år. 2 år alltså.

Att frågan hur vi hjälper ungdomar in på arbetsplatserna samt hur vi gör dom anställningsbara har varit ett stort problem bland annat på IF Metalls avtalsområden. Detta är IF Metalls lösning på problemet.

Redan innan detta avtalet kom så fick väl dom flesta en upplärning på arbetsplatsen av arbetsgivaren, varje arbetsplats är unik. Nu behöver dom inte betala för detta längre. Det är en subvention som kan vara okej i en kristid som detta men känns lite onödig då dom klarat det utan subvention i kanske 200 år.

Några frågor man kan ställa sig är:

Hur ska en klubb på ett mindre företag stå emot när arbetsgivaren kräver att anställa på dessa villkor ochalternativet är ingen anställning alls utan mer arbete för dom som redan är anställda ? Underbemanning under en lång tid är inget nytt fenomen och är inget bra för arbetsmiljö och anställda.

Vad säger kompisarna "Facken inom industrin" ? Till exempel pappers fick det tufft med förra krisavtalet när arbetsgivarna ville att även dom skulle anamma detta sätt att lösa krisen. Är samordningen slut ?

Varför inte flytta ut problemet från arbetsgivarens händer för att istället utöka praktiken på Teknikcollage och därigenom göra ungdomarna anställningsbara i skolans regi ?

Vad säger LO om detta ? Är IF Metall viktigare själva än LOs sammanhållning ?

Att dom ska ha en ordentlig ersättning är ju självklart. Att skrika lönedumpning är knappast konstruktivt men det känns som IF Metall återigen tar ett ansvar som ska ligga på regeringen!

Tyvärr tror jag inte så gott om arbetsgivarna som förbundskontoret i Stockholm verkar göra. Jag har nog en annan bild av småklubbarnas möjligheter att klara detta och jag hoppas att vi i nästa avtalsrörelse bjuds samma välvilja av arbetsgivarföreningarna som vi nu visar mot dem.

Risk finns att ungdomarna utnyttjas av företagen då klubben inte klarar att stå emot ! Hoppas jag har fel.

Media:
DN1 , Dagens arbete, SvD 1 , Sveriges radio
Annie Johansson , Jönköpingsnytt , Annie Johansson 2