13 juni 2011

Fackförbundet Ledarna är emot kollektivavtal - De har inte förstått nånting



Peter Johansson på bloggen Röda Berget har på ett träffsäkert sätt kommenterat dagens debattartikel på SVD Brännpunkt.
"Kollektivavtalen hämmar både chefer och medarbetare" skriven av Annika Elias ordförande för Ledarna och Johan Frisö, ledarskapsexpert för samma organisation.

Jag läser med en stilla huvudskakning den artikel Annika Elias, ordförande för Ledarna skriver på Brännpunkt. Jag frågar mig hur någon kan väljas till ordförande för en fackförening utan att förstå vad en fackförening är satt att göra.


Vad är det då han och vi reagerar på?

Kanske uttalanden som det här:

Vår undersökning bekräftar och förstärker den bilden. Tre av fyra chefer tycker att kollektivavtalet på deras arbetsplats ger dem små eller inga möjligheter att belöna duktiga medarbetare. Att avtalet är begränsande är dessutom det klart vanligaste svaret när cheferna får uppge vad som är allra svårast i lönearbetet.


Det är här man undrar var någonstans artikelförfattarna har lärt sig sin fackliga kunskap, eller om man ska vara elak, var de har sina sympatier någonstans?

För det första så finns kollektivavtalade löner av den anledningen att det finns både dåliga och bra chefer. Den centrala och lokala löneförhandlingen försöker eliminera den godtyckligheten, genom att även de anställda, antingen själva eller genom fackliga representanter får ett inflytande över löneprocessen.
I den ideala situationen, som verkar vara alltför sällsynt, så finns det en tydlig lönemodell som den anställde medvetet kan arbeta gentemot.

Artikelförfattarna säger också:

Att beröva cheferna mandatet över lönen är att beröva dem ett av ledarskapets viktigaste verktyg. Utan mandat blir hela lönearbetet ett spel för gallerierna, vilket förstås skadar relationen och tilliten mellan chef och medarbetare.


Även här blir jag förundrad. Det centralt framförhandlade löneutrymmet är en kompromiss mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Det som ska fördelas mellan de anställda. I en sådan "lönepott", konkret utsagd som i LO-yrken eller mer dolda som i chefernas förhållningsregler i tjänstemannayrken.
Dilemmat med en sådan lönepott är att om du vill belöna en person så kommer du få ge mindre åt någon annan.

Men, och här kommer poängen som artikelförfattarna har missat! Det har aldrig funnits en enda facklig representant som på något sätt stoppar att chefen eller företaget tillför "friska pengar" utöver lönepotten om någon speciell medarbetare ska belönas. Det finns inte heller några förhållningsregler från facket som hindrar att en medarbetare när som helst under året går till chefen och begär löneförhandling. Det hindret lägger nog bara chefen eller företaget.

Jag avslutar som jag börjar. Med ett citat från Röda Berget:

Jag vet inte riktigt vad Ledarna hoppas uppnå med sin artikel, men de verkar inte ha fattat att det enda de kan påverka är hur de själva sluter avtal. Om Ledarna inte vill ha ett kollektivavtal för sina medlemmar är det bara att avstå från att sluta ett. Risken är rätt stor att många att Ledarnas medlemmar blir före detta medlemmar och söker sig till ett annat fack som är villiga att tillvarata deras rättigheter.


En avslutande upplysning. Fackförbundet Ledarna är inte knutna till någon av arbetstagarorganisationerna LO, TCO eller SACO. Som någon sa, de leker i sin egen ankdamm.