10 juni 2012

Avtal klart för Unionen men Almega-Koskinens sura uppstötningar finns i minnet


Enligt Unionens pressmeddelande nu på söndagskvällen är avtal nu klart med Almega tjänsteföretagen. Inga konstigheter när parterna väl sätter sig vid förhandlingsborden. Även Almega meddelar samma sak. Men de kan fortfarande inte låta bli att formulera sig som dåliga förlorare. Ett språk som ansvarsfulla parter borde kunna hålla sig ifrån när avtalet nu är överenskommet.

Förbundsdirektör Stefan Koskinen:

– Hade Unionen varit beredda att förhandla om dessa förändringar innan de varslade om strejk hade vi kunnat träffa avtal redan då. Nu valde Unionen istället att helt i onödan strejka istället för att förhandla, säger Stefan Koskinen förbundsdirektör på Almega Tjänsteföretagen.
Det är dock inte förvånande för språkbruket från sagde Koskinen har gått över alla gränser både vad gäller desinformation, hot och allmänt vulgärt ohyfs under den här avtalsrörelsen. Röda berget förtydligar:
... Som extra sur grädde på moset använder han invektiv som ”utpressning” och ”gisslan” som en beskrivning av en normal konfliktstrategi. Koskinen framställer vad som är en mänsklig rättighet som något kriminellt. Hans företrädare sade samma sak om den lika och allmänna rösträtten.
Även Johan Westerholm på Mitt-i-steget belyser detta vidare i ett mycket informativt inlägg, här ett utdrag ur en lång lista av tvivelaktiga uttalanden:
Koskinen påstår: - Att Unionens medlemmar försöker skada sin arbetsgivare. 
Fakta: - En strejk under en avtalsrörelse är alltid en konflikt mellan centrala parter, det Koskinen försöker göra är att skuldbelägga enskilda medlemmar för något som Almega är orsaken till. Både Unionens medlemmar och Almegas medlemmar är försäkrade genom sina konfliktfonder, parternas medlemmar drabbas alltså inte. Koskinens val, att syssla med den här typen av argumentation, kan jag inte tolka på annat sätt än att hans position är lika svag internt som hans argumentation i dialogen med Unionen via sin blogg.
Så vad var det då för hemska och oansvariga krav som ställdes av Unionen?
De två nya avtalen innebär en löneökning på 2,6 procent under avtalsperioden och en garanterad löneökning för varje individ på 300 kronor i månaden. De innehåller också en överenskommelse om att de 0,2 procent som avsattes för kompetensutveckling i 2010 års avtalsrörelse disponeras lokalt. Om lokal överenskommelse inte träffas läggs de 0,2 procenten till löneökningsutrymmet på 2,6 procent.
Det var vad Förbundsdirektör ansåg var illa nog för att bland annat skuldbelägga enskilda medlemmar för. Står verkligen de tjänsteföretagen som är medlemmar i Almega bakom de orden och den behandlingen av medarbetare?