5 juli 2011

Konceptet om den "lata eleven" lanseras - lösningen är frysta ingångslöner



Det lanseras just nu en ny punkt på agendan av Svenskt Näringsliv och dess vida förgreningar. Det är synen på den lata eleven. Den svagpresterande i motsats till
den högpresterande. Men inte bara i Sverige, vi har även sett exempel nyligen på uttalanden från den brittiske utbildningsministern om att elever inte är anställningsbara för att de är lata och måste fostras. Detta går igen var man än ser just nu. Som i måndagens brännpunkt av Folkpartiet och Almega.
De som ska åtgärdas och uppfostras på detta sätt är bland annat de 25 000 som nu inte går ut med gymnasiebehörighet. Det är dessa som ska fostras och disciplineras.
Ett ytterligare argument i sammanhanget om den lata studenten är, tror Svenskt Näringsliv, att man ska få lägre studiebidrag om man studerar ”hobbykurser” på universitetet som deras chefsekonom Stefan Fölster väljer att kalla det. Se gärna inslaget, någon har det lite jobbigt och det är inte Karin Olsson.

Det är en del av det, men den andra delen är hur man ska lösa detta problem?
Den samaritiska lösningen på samhällsproblemet med de "svagpresterande" är enligt både Christer Ågren, Vice ordförande på Svenskt näringsliv och Jonas Milton, VD för Almega tjänsteföretagen att frysa ingångslönerna.

- Vi kan väl försöka ett par år och se hur det går, lyder hans ord på SSU:s seminarie ” Är det frihet att välja mellan dåliga villkor eller inget jobb alls?

Vidare menar han att de frysta ingångslönerna ska göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa, men huvudargumentet är ju inte att vi tjänar pengar på det. Den kronan extra kan vi vara utan, menar han. Det är istället för att stärka Sveriges konkurrenskraft som det här borde genomföras, enligt Milton.

På vilket sätt ska det då bli fler jobb av att det blir billigare att anställa? Jo, då kan företagen sätta dessa personer på arbetsuppgifter som nu inte görs.

Vad kan det vara för jobb han menar? Hisspojke, Skoputsare, Citronansvarig på ICA eller vad? Och om nu dessa arbetsuppgifter är så viktiga att få genomförda varför utförs de då inte nu? Betyder det att det är företagens kontraproduktiva spariver som gör att vi har så hög arbetslöshet. För det var ju enligt Milton inte den där extrakronan billigare som hade någon betydelse.

Men det har ju faktiskt kommit ut en ny rapport från Handels och HRF.
Lägstalöners betydelse för den svenska modellen
Experimentet har redan prövats med metoden sänkta arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år, det visar sig att det inte på något märkbart sätt minskat ungdomsarbetslösheten.
Att nu försöka på samma sätt med frysta ingångslöner är lika fruktlöst och skadligt det.

”I rapporten undersöks också vilket resultat regeringens försöksverksamhet med sänkta
socialavgifter för unga har gett. Sänkningen har till sin konstruktion en liknande effekt som en
mycket kraftig sänkning av lägstalönerna för denna grupp. Trots att satsningen, enligt regeringens egna beräkningar, kostade 14 miljarder under 2011 går det inte att se någon ökning av antalet unga anställda inom detaljhandel och hotell och restaurang. Rapporten landar i slutsatsen att sänkta eller frysta lägstalöner inte skulle öka sysselsättningen bland unga. Däremot skulle det kunna få stora strukturella effekter och öppna upp för extrema låglönemarknader liknande dem som finns i de anglosaxiska samhällsmodellerna.”



LO-bloggen om de som inte fryser sina löner

Görans tankar och bagateller om papperslösas arbetsmarknad

Parkstugan om ett vilset och omvärderande centerparti

Högbergs tankar och Martin Moberg om hur S vill lösa den höga arbetslösheten

Röda berget
om att Högern laddar upp för samarbete med SD