”Syftet med denna rapport är att redovisa en bedömning av den
totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.”
Så inleds en rapport skriven 2007 som skulle manifestera bilden av svenskarna som ett bidragsfuskande folk. Förarbetet var redan gjort genom otaliga artiklar och mindre enkätundersökningar om Svenskens försämrade moral. Men nu skulle det bevisas. Rapporten hette något så oskyldigt som "Vad kostar felen?"
Lägg märke till ordet bedömning. Det är viktigt att det ordet används. För det kommer visa sig att det är inget annat än en bedömning. En bedömning som inte bygger på några faktiska siffror alls.
Jag ska gå in lite närmare på hur man fick fram summan på alla felaktiga utbetalningar. Rapporten kom fram till att den uppgick till astronomiska 20 miljarder kronor varav 10 miljarder var så kallade avsiktliga fel.
Metoden man använde var ett relativt nytt påfund som tidigare använts för att t ex diskutera fram var någonstans bästa platsen för kärnavfallshantering ska ligga.
Den går under namnet Expert Elicitation.
Den går i korthet ut på följande:
* Tio expertseminarier har genomförts under våren 2007. Varje expertseminarium har löpt över två heldagar med cirka två veckors mellanrum.
* Vid varje omfattningsseminarium har mellan fem och sju experter deltagit.
* Experterna har haft kompetens inom flera trygghetssystem och flera har deltagit vid mer än ett seminarium.
* Den första seminariedagen fokuserade på två frågor. Den ena var respektive
experts bedömning av de felaktiga utbetalningarnas omfattning. Den andra deras bedömning av vilka orsaker och mekanismer som var av störst betydelse.
* Varje expert ombads i förväg att uppdatera sig om myndighetens egen utveckling och bedömning inklusive delegationens orsaksrapport samt att i förväg sända in sin bedömning till seminarieledningen utan att konsultera de övriga experterna.
* Inför den andra seminariedagen ombads experterna att tänka igenom den bedömning som de i förväg lämnat till den första seminariedagen och, om de fann det motiverat, revidera sin första bedömning. I nästan samtliga fall reviderade experterna sina bedömningar inför det andra seminariet.
* Seminarieledningen skickade kort efter den andra seminariedagen ut ett förslag till protokoll. De experter som så önskade fick möjlighet att, efter att ha tagit del av och begrundat diskussionerna även vid det andra seminariet, en sista gång revidera sina bedömningar.
När denna process med experterna är gjort. Så har de ansvariga i arbetsgruppen lagt in ett ”osäkerhetsintervall” för att ytterligare en gång täcka upp för det mäktiga mörkertalet.
Så, nu har vi alltså gruppen arbetat fram fakta i ämnet. Nu är det bara att räkna ihop allting. Fakta, schmakta…bedömning är metoden för dagen. O så siffrorna.
* ”För varje trygghetssystem redovisas experternas sammanvägda
bedömning av de felaktiga utbetalningarna i miljoner kronor och i
procent av de totala utbetalningarna.
Det totala felet redovisas även fördelat på hur mycket som bedöms härröra från avsiktliga fel begångna av de sökande, oavsiktliga fel begångna av de sökande
respektive oavsiktliga fel begångna av myndigheter. Därutöver
redovisas det bedömda osäkerhetsintervallet för respektive trygghetssystem.
Men det kanske inte fanns någon bra statistik?
Ja du, i rapporten så finns det en referens till en tidigare kartläggning som bygger på faktisk statistik (Guu så omodernt) gjord av Försäkringskassan. Jämförelsen blir talande.
Förklaringen man ger till den enorma skillnaden?
”Skillnaderna i bedömningar kan förklaras med de olika metoder (expert elicitation) som använts och att det inte ingår några skattningar av mörkertalen
i Försäkringskassans bedömningar.”
Metod som Försäkringskassan använde.
Under perioden juli 2006 – juni 2007 kontrollerades cirka 15 000 utbetalningar
i den slumpmässiga kontrollen. 857 av dessa ledde till vidare utredning på
grund av att personen misstänktes ha fått ersättning som han eller hon inte hade
rätt till. Av de 857 ärendena är 517 ärenden färdigutredda och i 221 ärenden
konstaterades felaktiga utbetalningar varav 54 ärenden har polisanmälts.
Huvuddelen av de redovisade felaktiga utbetalningarna hade alltså sin grund i
annat än misstänkt brott, det kan t.ex. ha rört sig om oavsiktliga fel såväl från
den försäkrades som från Försäkringskassans sida.
Felaktiga utbetalningar
Av de färdigutredda 517 ärendena var det 43 procent som ledde till beslut om
indragning, nedsättning och/eller återkrav, vilket motsvarar cirka två procent
av det totala antalet kontrollerade utbetalningar.
Andelen felaktiga utbetalningar i den slumpmässiga kontrollen har använts för
att få fram en skattning av antalet felaktiga utbetalningar per förmån.
Kostnaderna för de felaktiga utbetalningarna har sedan beräknats med hjälp av
schabloniserade ersättningsbelopp för respektive förmån och en genomsnittlig
tid per utbetalningstillfälle.
Försäkringskassan bedömer att de felaktiga utbetalningarna sammanlagt kan uppskattningsvis ligga i intervallet 1,1 – 2,6 miljarder kronor och de misstänkta brotten mot socialförsäkringen i intervallet 0,3 – 0,9 miljarder kronor.
FUT-delegationen kommer motsvarande fram till att det pågår felaktiga utbetalningar till ett värde av 20 miljarder kronor där 10 miljarder av dessa anses vara ”avsiktliga fel” det vill säga bidragsbrott. Det publiceras senare i en pedagogisk liten broschyr för allmänhetens beskådande.
Bedöm själva vilken metod som verkar vara trovärdigast.
Stardust är en av experterna på ämnet och har mycket fakta på sin blogg om hur myten skapades, Dispyt skriver om fuskregeringen, HD-Blogg skriver om den kvaddade sjukförsäkringen, Ett hjärta rött var tidigt på banan om regeringens fusksiffror, Fritt ur hjärtat säger vad många av oss tänker... upprepar man en lögn tillräckligt många gånger-metoden
Media:
DN, Aftonbladet
