Inom vissa yrkesgrupper där det är en hög arbetslöshet bland medlemmarna, är avgiften så hög, så många väljer att inte vara med i a-kassan. Reglerna för att få a-kassa är också stramare och många har svårt att uppfylla ett nytt arbetsvillkor när de har otrygga visstidsanställningar.
LO tidningen skrev i går om de väntande a-kassaavgifternas höjning.
” Statsanställda, banktjänstemän och akademiker betalar under hundralappen i avgift till den egna a-kassan. I andra änden finns Musikernas a-kassa som tar ut 444 kronor i månaden i avgift. Och i flera andra stora fackförbunds a-kassor, som Handels, Hotell- och restaurangfacket, Byggnads och Seko, ligger avgiften, trots flera sänkningar, fortfarande över 200 kronor i månaden.”
Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation, säger:
”Prognoserna pekar på att de industrianställda, precis som under den förra finansiella krisen, ligger mest illa till. IF Metalls och GS a-kassor kanske därför blir de som får höja avgiften först. Även många bankanställda har sagts upp och deras rekordbilliga a-kassa kan tvingas till en avgiftshöjning.Även medlemsantalet i LO fortsätter att sjunka, främst bland ungdomar. Detta är ingen bra utveckling, när facket försvagas ökas arbetsgivarnas makt. Vilket givetvis inte är bra för löntagarna. Ofta är medlemsavgiften till facken lägre än avgiften till a-kassan och att vara med i facket är en trygghet om något händer på arbetsplatsen.
Men den här gången står i alla fall kassorna väl rustade för att ta emot en ökad ström av arbetslösa.
Men å andra sidan är det allt färre som får inkomstrelaterad ersättning från a-kassan, vilket hänger ihop med tuffare regler. Det är i dagsläget bara runt 40 procent av de arbetslösa som har rätt till a-kasseersättning.”
Reglerna för hur man betalar a-kassaavgiften borde ändras, så de som arbetar på timmar slipper betala den högre avgiften om man jobbat minst 1 timma, en månad. Skillnaden mellan den lägre avgiften som helt arbetslös och när man jobbat 1 timma eller mer är många gånger så mycket som 400kr. Då känns det inte särskilt motiverat att vara med i a-kassan. 1 arbetad dag ger en lön på mellan 800-1000kr (grovt räknat) och då blir a-kassaavgiften för dem som betalar mest ca 400-500kr, halva daglönen går bort till avgiften. Ett tak på hur många timmar man får jobba utan den högre avgiften, vore en idé att införa.
Hur ska man då få ungdomar att gå med i facket? En idé kan vara att ungdomar under 25 år betalar en lägre avgift både till facket och till a-kassan, ett sorts ungdomsmedlemskap. Sedan måste reglerna ses över, så att det blir attraktivt att vara med i a-kassan. Ta bort 75-dagars regeln så att man inte tvingas sluta jobba på timmar eller på andra tillfälliga anställningar. Gör även om arbetsvillkoren så ingen riskerar att förlora på att ta ett jobb på deltid eller visstid, om man inte lyckas få ett heltidsjobb. Har man otur kan a-kassan halveras när man blir arbetslös igen.
I Alliansens arbetslinje bör det ju vara en självklarhet att jobb alltid ska vara bättre än att vara arbetslös…
