Arbetsgivare inom bemanningsbranschen vill med lagstiftning stoppa avtal som hindrar och begränsar inhyrning av personal. De har valt att tolka EU:s senaste bemanningsdirektiv, vars syfte är att skapa bra förhållanden för de anställda i uthyrningsföretagen, som en möjlighet att inskränka lokala avtal där man kommit överens om hur mycket personal som får hyras in. Bemanningsföretagens förbundsledning Henry Bäckström i LO-tidningen:
– Bemanningsdirektivets syfte är att skydda de anställda i bemanningsbranschen och hinder i kollektivavtal för uthyrning av personal är inget skydd av bemanningsanställda.
Det låter ju vackert och fint att han oroar sig för i uthyrningspersonalen i och med det nya direktivet. Men frågan är om inte Bäckström har en annan agenda med deras tolkning.
Han hävdar att lokala avtal som exempelvis säger att maximalt tio procent på arbetsplatsen får vara inhyrda inte längre är tillåtna. Inte heller är de centrala avtal som ingicks under avtalsrörelsen 2010, om gränser för inhyrning när det finns uppsagda med återanställningsrätt, lagliga.
Syftet med direktivet är att säkra att bemanningspersonals villkor är samma som de anställdas hos kunden. Att Bäckström istället väljer att tolka direktivet på sitt sätt är inte så konstigt. Men särskilt löntagarvänligt är det inte.
Även Göran Johansson skriver bra om det här i inlägget "Bemanningsföretagen är inte världens mitt"
SvD Brännpunkt
Tidigare inlägg:
Josefin Brink (be)tackar sig för bemanningsbranschens kritikerpris
Henrik Bäckström är det nya hotet mot arbetsrätten
