Kenneth vill modernisera strejkrätten och arbetsmarknaden. Det säger han i en intervju med Veckans Affärer och även publicerad i Expressen. Man skulle kunna tro att han vill sätta sin bostämpel på platsen med ett kontroversiellt uttalande. Saken är dock att det här inte är det minsta ovanliga åsikter på Svenskt Näringslivs kontor. Tvärtom.
Så här skriver de på sin hemsida.Vad de glömmer bort att nämna är att Sverige har långt färre antal strejkdagar än många andra länder.
Vi vill värna kollektivavtalen. Deras ställning hotas av obegränsade konfliktregler och den obalans som finns mellan arbetsmarknadens parter.
Det är för lätt för fackföreningar att varsla om och tillgripa stridsåtgärder. Allt fler företag ifrågasätter varför de ska sluta kollektivavtal när fredsplikten inte kan garanteras, utan stridsåtgärder kan drabba företag med gällande kollektivavtal. Även kollektivavtalens innehåll påverkas negativt av att konfliktreglerna ensidigt gynnar den fackliga parten.
Problemen kan delas in i tre kategorier:
Sverige har större möjligheter till stridsåtgärder än vad som gäller i andra länder. Tröga ventiler, som till exempel förankring hos medlemmar och krav på proportionalitet, som finns i andra länder, saknas i Sverige. I flera länder är sympatistrejker förbjudna.
- Oskälig konflikt på grund av oproportionerliga effekter
- Urholkning av fredsplikten
- Missbruk av konfliktvapnet
Utifrån sin syn så har de ställt upp 7 förslag som de vill att regeringen måste förändra i rapporten "Den svenska modellen har kantrat"
De kommenteras i tur och ordning, av LO:S utredare Ingemar Göransson i LO-tidningen redan 2006.
Man kan spekulera i vad Svenskt Näringsliv tycker är ett rimligt arbetsmarknadssystem. Min gissning är den här "moderna" skrivningen från 1905 stämmer rätt bra överens”…arbetsgivaren har rätt att fritt antaga och afskeda arbetare, att leda och fördela arbetet…” Det är detta som brukar kallas för arbetsledningsrätten, att den som äger produktionsmedlen bestämmer om allt.Första förbudet: Inför en proportionalitetsregel, dvs. en konflikts omfattning och syfte ska stå i proportion till dess konsekvenser och dess effekter för företagen och tredje man.
Vad är det? Arbetsdomstolen ska förbjuda strejker och blockader ty de drabbar nästan alltid arbetsgivare och andra oproportionerligt.
Andra förbudet: Förbjud sympatiåtgärder, det vill säga säkerställ fredsplikten så att utomstående arbetsgivare inte tvingas in i andras konflikter.”
Vad är det? Det finns en risk att Arbetsdomstolen enligt första förbudet inte anser att alla sympatiåtgärder är oproportionerliga.
Lagen ska därför helt förbjuda sympatiåtgärder ty de drabbar alltid alla arbetsgivare för hårt.
Tredje förbudet: ”Inför möjlighet till tvångsskiljedom via lag för att tvinga parterna till ansvarsfulla avtal.”
Vad är det? Det finns en viss risk att Arbetsdomstolen enligt första och andra förbudet inte förbjuder alla stridsåtgärder. Skiljemän ska därför kunna tvinga fackföreningarna att acceptera ett avtalsförslag om förhandlingarna kan leda till avtal som inte är arbetsgivarna accepterar.
Fjärde förbudet: ”Ge medlare ökade befogenheter att skjuta upp eller ställa in varslade stridsåtgärder.”
Vad är det? Det finns en liten risk att Arbetsdomstolen enligt första och andra samt skiljemän enligt tredje förbudet inte stoppar alla stridsåtgärder. Även medlare måste därför ha den befogenheten generellt och utan särskild motivering.
Femte förbudet: ”Förbjud samhällsfarliga konflikter.”
Vad är det? Det finns en minimal risk att Arbetsdomstolen enligt första och andra, skiljemän enligt tredje samt medlare enligt fjärde förbudet inte stoppar alla stridsåtgärder. Lagen ska därför helt förbjuda stridsåtgärder som kan vara samhällsfarliga. Som samhällsfarliga ska räknas alla stridsåtgärder som drabbar samhället och samhället består bland andra av arbetsgivare.
Sjätte förbudet: ”Förbjud organisation som saknar kollektivavtal att vidta stridsåtgärder inom områden där det finns gällande kollektivavtal.”
Vad är det? Lagen ska helt förbjuda stridsåtgärder som syftar till att en grupp anställda kräver rätt till ett kollektivavtal som säkerställer deras löne- och arbetsvillkor om arbetsgivaren träffat avtal med andra anställda inom området.
Sjunde förbudet: ”Inför förbud för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot företag där organisationen saknar medlemmar.”
Vad är det? Om de anställda på grund av övertalning och utpressning inte organiserar sig ska arbetsgivaren slippa stridsåtgärder som tvingar honom att teckna kollektivavtal som alla andra inom branschen.
Med ett rimligt arbetsmarknadssystem etableras och utvecklas fler företag i Sverige. Bättre förutsättningar för företagandet i Sverige skapar fler jobb och fler arbetsgivare.
ICA-Kenneth Bengtssson
Bor: I villa söder om Stockholm och i lägenhet i södra Frankrike.
Lön: 6,7 Mkr i grundlön från Ica plus bonus, 1 Mkr årligen från Svenskt Näringsliv.Ledarstil: Är inte rädd för att göra sig av med människor och omger sig gärna med en mix av ja- och nej-sägare – och någon enstaka rebell.
Att ta med såna här personliga detaljer är kanske inte helt seriöst... men det är rätt så oseriöst och löjligt att vilja skrota strejkrätten och dra tillbaka arbetsmarknadens villkor till tiden innan det fanns bilar också.
Många fler har skrivit om detta:
Martin Moberg, Peter Högberg, Johan Westerholm,. Alliansfritt,
Peo Wågström.
och Netroots har också skrivit om Sofia Arkelstens speciella relation med Shell
