Europafacket fick EU-kommissionen att backa om försämrad strejkrätt

Europaportalen rapporterar att EU-kommissionen tagit tillbaka sitt förslag till förändring av EUs utstationeringsdirektiv, det direktiv som reglerar vilka avtal och rättigheter som ska gälla när arbetare från ett EU-land arbetar i ett annat. Direktivet blev mycket uppmärksammat efter EU-domstolens fackföreningsfientliga utslag i Laval-målet 2007. I år skulle kommissionen ha levererat en översyn av direktivet men har nu backat från det nuvarande förslaget. Sannolikt, enligt inofficiella källor, efter ett möte mellan representanter för Europafacket (ETUC) och representanter för det danska ordförandeskapet, planen är nu att återkomma med ett nytt förslag i månadsskiftet februari/mars. Det aktuella förslaget innehöll långtgående inskränkningar av strejkrätten.

- Det föreslogs i utkastet bland annat en proportionalitetsprincip vid varje enskild konflikt, något som är helt oacceptabelt, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.

Tidigare domar som prövat hur utstationeringsdirektivet ska tolkas har gett enskilda domare möjlighet att avgöra när stridsåtgärder är lämpliga, något som kritiserats av FN´s organ för arbetsfrågor ILO.

Kort sagt kan man säga att motståndaren i en konflikt får bestämma vilka vapen du ska använda. Eftersom en strejk innebär hot om att åsamka ekonomisk skada för att tvinga arbetsgivaren till förhandlingsbordet så kommer varje arbetsgivare anse att alla strejker är oproportioneliga. Kurt Junesjö fördjupar.

Proportionalitetsprincipen innebär att arbetsgivaren även under kollektivavtalslöst tillstånd alltid kan vända sig till domstol och begära att den stoppar strejken. Det gör man genom att påstå att den stridsåtgärd som facket vidtar inte står i någon rimlig proportion till vad facket vill uppnå.
[...]
en sådan här typ av regel som ger domstolarna frihet att efter eget omdöme bedöma om en stridsåtgärd är lämplig eller inte, frångår man den princip som har gällt på svensk arbetsmarknad nästan under hela 1900-talet, att det är parterna som har ansvar för att man hanterar arbetsmarknadsfrågor på ett ansvarsfullt sätt.

Läs mer om begränsad strejkrätt i Frankrike i ett av våra tidigare inlägg.

Bemanningsföretagen vill stoppa begränsning av inhyrning

Arbetsgivare inom bemanningsbranschen vill med lagstiftning stoppa avtal som hindrar och begränsar inhyrning av personal. De har valt att tolka EU:s senaste bemanningsdirektiv, vars syfte är att skapa bra förhållanden för de anställda i uthyrningsföretagen, som en möjlighet att inskränka lokala avtal där man kommit överens om hur mycket personal som får hyras in. Bemanningsföretagens förbundsledning Henry Bäckström i LO-tidningen:

– Bemanningsdirektivets syfte är att skydda de anställda i bemanningsbranschen och hinder i kollektivavtal för uthyrning av personal är inget skydd av bemanningsanställda.

Det låter ju vackert och fint att han oroar sig för i uthyrningspersonalen i och med det nya direktivet. Men frågan är om inte Bäckström har en annan agenda med deras tolkning.

Han hävdar att lokala avtal som exempelvis säger att maximalt tio procent på arbetsplatsen får vara inhyrda inte längre är tillåtna. Inte heller är de centrala avtal som ingicks under avtalsrörelsen 2010, om gränser för inhyrning när det finns uppsagda med återanställningsrätt, lagliga.

Syftet med direktivet är att säkra att bemanningspersonals villkor är samma som de anställdas hos kunden. Att Bäckström istället väljer att tolka direktivet på sitt sätt är inte så konstigt. Men särskilt löntagarvänligt är det inte.

Även Göran Johansson skriver bra om det här i inlägget "Bemanningsföretagen är inte världens mitt"

SvD Brännpunkt

Tidigare inlägg:
Josefin Brink (be)tackar sig för bemanningsbranschens kritikerpris
Henrik Bäckström är det nya hotet mot arbetsrätten

Arbetsrätts-experter läxar upp EU-domstolen

Vid ett fall liknande det Svenska Laval-målet dömde återigen EU-domstolen till företagets fördel. Dett fall granskas nu av några av världens mest respekterade professorer i Arbetsrätt.

Enligt arbetsrättsexperterna har EG-domstolens ledamöter tolkat utstationeringsdirektivet för snävt och inte tagit hänsyn till att direktivet medger att krav kan uppställas. I motsats till Laval-fallet rådde det heller inget tvivel om vad som skulle betalas ut i lön. Men framför allt har hänsyn inte tagits till ILO:s konvention nummer 94.

Dom anser dessutom att domstolen inte tar hänsyn till ickediskrimineringskyddet som är starkt i EUs lagstiftning.

Arbetsrättsexperterna framhåller också att i både ILO:s och EU:s stadga om grundläggande rättigheter är principen om icke-diskriminering avgörande. I både ILO:s och EU:s stadga om grundläggande rättigheter understryks rätten att ingå kollektivavtal och att detta sker utifrån nationell lag eller praxis. Samtidigt är principen om att motverka social dumpning vid offentliga uppdrag ingen nytt, utan helt avgörande för att ILO-konventionen kom till stånd 1949. Därför borde EG-domstolen ha beaktat ILO-konventionen vid sitt domslut, anser de tre rättsexperterna.

Läs hela artikeln från Fackliga Brysselkontoret här

Tobias Holmberg

Tänk lite längre än till bemanningsbranschens profit på handel av människor

Jag blir återigen upprörd när jag en än gång läser propaganda från bemanningsbranschen om bemanningsdirektivet som EU vill införliva i Sverige. Detta för att förbättra villkoren för arbetstagarna i branschen. Jag blir ledsen när jag läser ensidiga syner på saken som tex Gabriella Sebart skriver i http://www.bemanningsforetagen.se/web/25_11_Bemanningsdirektivet_har_tva_syften.aspx:

"Bemanningsdirektivet måste införas på ett sätt så att det inte förstör den svenska modellen, säger Gabriella Sebardt. Skydd för bemanningsanställda finns redan i Sverige, direktivet är skrivet för att råda bot på problem som finns i många EU-länder men inte här."

Det är så märkligt att hävda att bara för att vi kommit långt i Sverige så ska vi helt plötsligt sluta bli ännu bättre. Det här direktivet är till för alla inom EU, vilket också inkluderar Sverige. Jag kommer själv från bemanningsbranschen där jag är fackligt engagerad inom SACO-förbunden på lokal nivå och nätverkar med andra lokala företrädare inom branschens största aktörer. Det jag vet inifrån branschen är att många brister redan nu på EU:s direktiv vad det gäller följande som går att läsa under Artikel 5:

KAPITEL II (EU:s Bemanningsdirektiv)

ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Artikel 5

Likabehandlingsprincipen

1. De grundläggande arbets- och anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska, under den tid uppdraget i kundföretaget varar, minst vara de villkor som skulle gälla för dem om de hade anställts direkt av företaget i fråga för att inneha samma tjänst.

För hela direktivet läs: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:327:0009:01:SV:HTML

Jag kan med säkerhet svara inifrån branschen att det inte på långa vägar råder samma lönebild som inhyrd konsult från ett bemanningsföretag som det är om du arbetar som fast anställd hos företaget där du är uthyrd. Ta bara det faktum att det inte är fast månadslön som gäller för bemanningsanställda. Du får inte betalt för röda dagar som du får om du har en fast anställning. Med andra ord så hamnar vi bemanningsanställda med lägre lön alla de månader då det är många helgdagar, då vi kontorsanställda konsulter inte får arbeta. Det visar sig i lönekuvertet när månaden är slut vill jag lova. Jag kan ta ett exempel: Juni månad har i år 18 arbetsdagar 18h x 8h (en arbetsdag) = 144 h. Detta innebär att en månad som juni får vi i branschen alltså inte lön för mer än så. Detta samtidigt som de som har fast lön är garanterade samma inkomst varje månad. Vi går efter en modell där vi har en fast lön för de första 133h/månad och sedan får vi en annan typ av timlön för alla timmar vi jobbar därutöver. För att uppnå fullvärdig månadslön ska man arbeta 167h/månad.

För att läsa kollektivavtalet i sin helhet klicka här: http://www.bemanningsforetagen.se/web/Kollektivavtal.aspx#2

Som Bäckström uttrycker det i följande artikel om samma sak: http://www.bemanningsforetagen.se/web/Bemanningsdirektivet_-_en_odesfraga_for_den_svenska_modellen.aspx

Ett exempel:

Hot mot den svenska modellen

"Oförändrat innebär direktivet ett kraftigt avsteg från den svenska modellen. I Sverige bestäms lön och anställningsvillkor genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Direktivets huvudregel innebär däremot att den lön och de anställningsvillkor som ska gälla för den uthyrda arbetstagaren beslutas i lag och indirekt av någon annan – helt utan medverkan från representanter för vare sig arbetstagaren eller för bemanningsföretaget. Risken är alltså stor att själva kärnan i den svenska modellen lagstiftas bort." (Henrik Bäckström)

Den svenska modellen går ut på att vi kollektivavtalar i de frågor som är dispositiva. Dock finns det vissa saker som återkommer där man har satt en standard för vad som bör vara lägstanivån på arbetsmarknaden. Där man tex har avtalat om rätt till minst 25 dagars semester, föräldraledighet, provanställning som får uppgå till högst 6 månader. Alla krav som jag hoppas de flesta kan anse som rimliga på arbetsmarknaden. Så om Henrik Bäckström tycker att det är en för låg lägstanivå för arbetstagarna att ha rätt till lika lön för lika arbete då vet jag inte vem som är det största hotet mot den svenska modellen - EU-direktivet eller Henrik Bäckströms ovilja att ge bemanningsanställda samma villkor som de som är fastanställda på det kundföretag man blir uthyrd till?

Caroline Lindeberg, inifrån branschen