I fredags sändes ett nytt avsnitt av Idol. I morgon söndag sänds reprisen.
Då visar en del av morgondagens nya stjärnor upp sig för hela Sverige. För en del slocknar stjärnglansen ut när kamerorna slocknar och årets säsong är över. Det är spelets regler. Men musikerförbundet och kulturnyheterna har avslöjat att spelets regler är än lite hårdare än så för alla deltagare.
I det kontrakt alla deltagare måste skriva på finns det avtalsskrivningar som med lätthet kan tolkas som slavkontrakt.
5. Jag överlåter härmed alla immateriella och närstående rättigheter till min prestation under Produktionstiden till Produktionen. Produktionen äger också och innehar alla rättigheter i övrigt till det bild- och ljudmaterial på vilket upptagning sker under Produktionstiden. Detta innebär bl a att Produktionen har rätt att fritt förfoga över, framställa exemplar av och göra tillgängligt för allmänheten bild- och ljudmaterialet samt uppgifter som framkommer i ansökan eller under Produktionstiden, i alla nutida och framtida medier i alla territorier utan begränsning i tiden. Produktionen har också rätt att bearbeta materialet samt överlåta rättigheterna vidare.
(Förutom själva avtalsvillkoren kan jag inte låta bli att komma och tänka på Orwells 1984 när det i texten upprepas "Produktionen" som om den var ett stort odefinierat monster... vilket mycket väl kan stämma.)
Enligt Peter Rawet på Kulturnyheterna är det här omoderna kontraktsvillkor som inte längre är standard i branschen för etablerade artister.
Kontrakten som tv-bolaget skriver med deltagarna i Idol är 360-avtal - ett slags helhetsavtal. Artisten är totalt uppbunden vad gäller merchandise, konserter, skivförsäljning - allt.
…På 60-talet såg det ungefär likadant ut. Skivbolagen ägde precis allt som artisten gjorde, en paketlösning där artisten var totalt beroende av skivbolaget.
…Under åren blev denna kontraksform mer och mer ovanlig. Artister började avtala individuellt med konsertarrangörer, skivbolag, skivförlag, modellagenturer och bokförlag - och lade på så vis inte alla ägg i samma korg.
…Det är ett Faust-avtal, man säljer sin själ till djävulen. Etablerade artister skulle aldrig skriva på det här och ge bort allt - det är unga som vill slå igenom till varje pris, säger Peter Ravet.
Även en tidigare skivbolagsjurist reagerar
Juristen Sissi Hagald får läsa det hemliga kontrakt som Idoldeltagarna skriver på och reagerar med avsmak:
- Som jurist, vad tycker du om kontraktet?
- Men det här är ju fruktansvärt - det ska absolut inte vara så. Ofta är det så att man säger från produktionsbolaget att det här är standard. Men det är ju oftast bara standard enligt dom, säger Sissi.…Om du stod bredvid de här deltagarna som söker till olika musiktalangtävlingar i tv, vad skulle du säga till dom då?
- Skriv inte på det här, du måste tänka på att du är också värt något - du är deras innehåll. Och som sådant ska du också få ersättning för dina prestationer.Men har dom något val då?
- Nä, dom har ju inte det.
En sammanfattning av båda sidornas argument speglas här
Men Musikerförbundet ger förslag på ett alternativt avtal. Hela dokumentet här
(Punkt 5 återigen)- Medverkande skall endast upplåta de rättigheter som produktionsbolaget behöver för att uppfylla sitt uppdrag, i detta fall visa/sända programmet.
Till exempel skall endast medverkandes framförande som inspelas under tävlingen
omfattas av avtalet. I det fall inspelad prestation exploateras, skall skälig ersättning utgå.
Rätt eller fel, bevisligen kan alla löntagargrupper utsättas för sådan här behandling av kapitalägare. Thailändska bärplockare likväl som Idolstjärnor och Ensam är inte stark. Hur talangfull man än är…
Kulturbloggen skrev också om samma sak före mig.
Media: Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen
Netroots: skriver också om
Libertas om Jenny Wrangborgs prisbelönade "löntagardikter" i Kallskänken
Martin Moberg och Ett hjärta rött om den sjuka sjukförsäkringen
HBT-Sossen och Alliansfritt Sverige om den alltmer tydligt misslyckade arbetsmarknadspolitiken med det redan prövade Jobbcoach-experimentet i spetsen
Annika Högberg om att socialdemokraterna har en egen identitet, Peter Andersson om en eftervalsdebattmed förhinder, Johan Westerholm om vad en god konstitution kan skapa, Peter Högberg med en lördagskrönika om rädslan, Peo Wågström om pressen som hänger på, Åsa Westlund om de bästa beslut som kan köpas för pengar
