29 april 2011

Färsk rapport visar: GS-fackets arbetssökande medlemmar mycket kritiska till Fas 3



Under perioden september till november 2010 deltog 832 av GS arbetssökande medlemmar i jobb- och utvecklingsgarantin varav 114 i fas 3.

GS-facket genomförde i mitten av mars 2011 en enkätundersökning bland de 114 medlemmar som under perioden september till november 2010 deltog i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Nästan hälften svarade på enkäten. Av dessa använde sig varannan av möjligheten att lämna egna kommentarer om fas 3.

P-O Sjöö kommenterar i morgonens korta Rapportsändning.

Bland de svarande hade 44 procent sin sysselsättning hos offentliga arbetsgivare, 30 procent hos ideella föreningar och 22 procent hos privata arbetsgivare.

Den som erbjuder en fas 3-plats, en så kallad anordnare, betalar inga löner, arbetsgivaravgifter eller försäkringar utan får istället en ersättning på 225 kronor per person och dag för att täcka handledarkostnader med mera. För denna överenskommelse har anordnaren vissa skyldigheter.

Den som anordnar en sysselsättning måste bland annat:
•ansvara för introduktion av den arbetssökande på arbetsplatsen.
•tillhandahålla handledare.
•ansvara för och tillhandahålla nödvändig arbetsutrustning, skyddsutrustning och skyddskläder.
•klart ange vilka olika uppgifter som den arbetssökande förväntas utföra och ange var uppgifterna ska utföras.

Undersökningen visar tydligt att dessa skyldigheter inte fullgörs.
Av de svarande har:
•27 procent inte haft en introduktion på arbetsplatsen
•18 procent inte haft tillgång till handledare
•42 procent inte haft tillgång till nödvändig arbetsutrustning, skyddsutrustning och skyddskläder
•36 procent inte fått kunskap om hur arbetsuppgifterna ska utföras på ett säkert sätt

Att dessa grundläggande skyldigheter åsidosätts visar att den som erbjuder en sysselsättning inte tar sitt anordnaransvar på allvar.

Undersökningen visar att av dem som fanns i fas 3 under perioden september till november 2010 jobbade 15 procent vid frågetillfället och 80 procent var kvar i programmet. Det kan inte ses som annat än ett misslyckande.
Det enda resultat som har uppnåtts är, bortsett från att många människor har mått väldigt dåligt, att offentliga och privata arbetsgivare samt föreningar har fått bidrag för att få arbetsuppgifter utförda.


Det här var en kort inledande sammanfattning av rapporten. Under de följande inläggen kommer vi återkomma med några mer detaljerade nedslag. Håll utkik.