Jobb- och Utvecklingsgarantins Fas 3 är sista anhalten för långtidsarbetslösa. För många företag har åtgärden blivit en källa till miljonvinster. Men deltagare beskriver den istället som tvångsarbete, meningslös förvaring och utnyttjande.
Arbetaren tar upp en rad absurda exempel på detta, men även på att Kommunen alltmer verkar ha hittat en lösning på sin dåliga ekonomi och utökade ansvar. Här ett av dem.
I Sandvikens kommun jobbar alla Fas 3-placerade i Arbetsmarknadscentrums arbetslag.
– Det är ledsagarservice, att sköta grönområden, reparera redskap på lekplatser bland annat, säger Leif Jansson, förvaltningschef på Tillväxtförvaltningen där Arbetsmarknadscentrum ingår.
Ingår det inte i kommunens ordinarie verksamhet att reparera trasiga lekredskap?
– Jo, man kunde ju önska det, men som den ekonomiska situationen ser ut idag är det sånt det inte finns pengar till, svarar han.
Så vad skulle ni göra om inte de här åtgärderna fanns?
– Ja, då fick man montera ned dem, för det vore ju farligt om de stod kvar trasiga.
Det är alltså inte längre kommunens ordinarie uppdrag att laga barnens gungor längre. Inte heller att gå på promenad med de äldre.
Kanske kan det vara därför var femte person som slussats ut i FAS 3 tillhör Kommunalarbetareförbundet.
