13 juli 2011

Myten om den late greken behöver avslöjas gång på gång



I 9 av 10 tidningsartiklar i Sverige så läggs myten om den late greken fram. De som protesterade mot "räddningspaketen" på Syntagmatorget är bara otacksamma och låter andra betala notan för deras excesser och överdrivet goda villkor. Så framträder bilden. Men det finns en del som försöker slå igenom den rökspegeln.
Ali Esbati på Manifest Analyse i Oslo är en av dem. Om ni känner igen namnet så är det på grund av att han är svensk nationalekonom, verksam på den norska vänstertankesmedjan Manifest Analyse och vass bloggande samhällsdebattör på Esbatis kommentarer, tillika aktiv och framträdande vänsterpartist. Om ni inte gör det så är det nog för att ni övervägande läser DN och SvD.

Här är några fakta som Esbati belyser i Esbatis och Manifest Analyses artikel i Klassekampen idag.


«Støtt en greker – bli fadder allerede i dag». Jeg får en av meldingene som spres rundt som humor. Man skal hjelpe «Kostas», siden han «risikerer forferdelige ting som å betale skatt, jobbe mer enn sju timer, ikke kunne gå av med pensjon når han blir 50» og så videre, ved å «sende ’souvlaki’ på SMS».

Vi tåler å høre noen faktaopplysninger en gang til.

Grekerne jobber flere timer enn alle andre europeere.

Den reelle gjennomsnittlige pensjonsalderen i Hellas (Grekland) er om lag 62, høyere enn gjennomsnittet i EU.

På listen over tunge boligkostnader (bostadskostnader) ligger Hellas helt på toppen. Nesten en fjerdedel av husholdningene må betale over 40 prosent av disponibel inntekt til bolig.

Grekere jobber ofte i helger og om netter, de har liten mulighet å tilpasse arbeidstiden
Det sistnevnte kan ses i forbindelse med at det i Europa er grekere, nest etter irlenderne, som bruker mest tid på å ta hånd om eldre eller funksjonshemmede slektinger.

Den første runden med nedskjæringer innebar lavere pensjoner, lønnsreduksjoner (lönesänkningar) på opp mot 30 prosent i offentlig sektor og flere regressive skatteøkninger.(Regressiv = Den som tjänar minst betalar mest)

Vilkårene for «redningspakken» innebærer ikke at Hellas «sparer» penger.

Nedskjæringene vil kunne senke produktiviteten i den greske økonomien, for eksempel ved at enda flere må ta hånd om eldre slektninger.

De tyske og franske bankene som har tjent godt på å skape lånefinansiert vekst (tillväxt) i Hellas, vil altså, ved hjelp av statlige muskler, legge kostnaden for kredittapene (kreditförlusterna) sine på vanlige grekere – også morgendagens grekere.

Vaneforestillinger om slappe, irrasjonelle grekere går hånd i hånd med vaneforestillinger om markedets representasjon av rasjonalitet – at det bare dreier seg om å «sette tæring etter næring». Slik skjules det faktum at kapitalismen innebærer det motsatte: Noen har makten til å bestemme kontraktsvilkårene, og andre må holde seg til dem til enhver tid. Grekerne som demonstrerer i gatene med sine «Nei»-skilt forsøker å skjære igjennom veven (väven) av løgner som kamuflerer kjernen i vårt økonomiske system. Det er det verdt å støtte.


Media:
Dagsavisen - Den nyliberala ickemänniskan
DN - Ledarna har totalt misslyckats
DN 2 - De får kämpa för sin ljusnande framtid
Aftonbladet - Skyll inte på lata greker

Bloggar i ämnet:
Marios blogg - Nyliberal dogmatism om Greklands problem
Marios blogg 2 - Finanshajar jagar i Greklands kris
Roger Jönsson - Vad handlar problemen i Grekland egentligen om?
Åsa Vestlund - EU måste klargöra att man inte stödjer Greklands agerande mot Ship to Gaza
Den hälsosamme ekonomisten - EMU i återvändsgränd

Fler blogginlägg i detta ämne och andra på Netroots, Politometern, och Bloggar.se