Den här agendan har satts långsiktigt av Alliansregeringen och Högerns ekokammare.
Hela tiden dyker det numera upp frågor som, vad kostar det här? Eller, Varför ska jag betala skatt för det här? Det senaste skrämmande exemplet är Centerpartisten Stefan Hanna och hans förslag om en tjockis-skatt.
Här är en utmärkt artikel som övertygande påstår motsatsen och förklarar varför höga lägstalöner OCH ett skattefinansierat välfärdssamhälle är bra.
Detta måste bli den etablerade sanningen igen. För det här fungerar - för fler än de som alltid flyter ovanpå.
Nationalekonomstudenten Peter Gerlach har publicerat den på Vänsterekonomerna
Vad är bra för tillväxten och vad är dåligt?
Politik för ett bättre företagsklimat likställs ofta med avregleringar och sänkta skatter, men hade det varit så enkelt så skulle Montenegro, Bulgarien och Uzbekistan alla vara starka handelsmetropoler.
En brett utbyggd barnomsorg
Att Sverige ligger så bra till när det gäller arbetskraftsdeltagandet har några huvudsakliga förklaringar. En förklaring finner vi dels i vår välutbyggda barnomsorg där både förskolor och fritidspedagoger gör det möjligt för båda föräldrarna att stå till arbetsmarknadens förfogande även när barnen är små. En dagisplats i New York kan kosta upp till 20 000 kr i månaden vilket oftast gör det olönsamt för en av föräldrarna att jobba.
Höga lägstalöner och en A-kassa som fungerar
En annan förklaring finner vi i våra höga lägstalöner och vår relativt generösa arbetslöshetsförsäkring som tillsammans gör att alla (även personer med mycket låga kvalifikationer) hellre söker jobb och är inskriven på arbetsförmedlingen även om det under perioder känns hopplöst att få ett arbete. På engelska säger man att Sverige har få discouraged workers.
Ett skattefinansierat högkvalitativt utbildningsväsende
Arbetskraftens höga produktivitet har en tydlig koppling till ett hyggligt utbildningsväsende, särskilt på högskolenivå. Stockholm rankar trea av OECD:s 68 storstadsregioner när det gäller andel av arbetskraften med en högskoleutbildning. Bara San Fransisco och Washington kommer före. Frånvaron av avgifter i utbildningen spelar här en avgörande roll.
Generell, icke vinstmaximerande vård och omsorg
Den goda offentliga vården gör också att företagen inte behöver oroa sig med att leta privata försäkringar för sina anställda vilket naturligtvis underlättar.
Ni som sett Sicko vet ju också att det är ca 57 miljoner människor som inte har råd med privata försäkringar och måste kanske välja på att ersätta sitt lillfinger eller sitt pekfinger.
Näringspolitik krockar inte med våra andra mål
Näringspolitik är alltså inte något väsensskilt från övrig politik. Det handlar om att bryta segregationen, investera i bostäder och infrastruktur samtidigt som man har ett högkvalitativt och fritänkande skolväsende med små barriärer mellan utbildningsstegen. Förslagen för ett stärkt företagsklimat går hand i hand med det samhällsbygge som vi socialdemokrater tror på. Som vanligt har dock diskursen drivits mot att handla om skattenivåer och privatiseringar.Det vi saknar är inte politiken för ett bättre näringsklimat, det vi saknar är personer som kan äga initiativet i frågorna och ta kommandot över debatten.
Jag vill höra att det är näringslivsfientligt att ombilda 20000 lägenheter i allmännyttan till bostadsrätter, det är näringslivsfientligt att sänka lägstalönerna, det är näringslivsfientligt att införa avgifter i högskolan. Helt enkelt personer som kan ta tillbaka det förbannade problemformuleringsprivilegiet.
Det vill jag med! Det här är ett steg som jag tar här på löntagarbloggen.
